Migration och byggande lyfter BNP

Tillväxten i Sverige är på historiskt höga nivåer och betydligt bättre än väntat. Byggande och migrationsvågen till landet är två viktiga orsaker.

Ännu en laddning oväntat starka tillväxtsiffror stärker kronan och lyfter långa marknadsräntor. Svensk BNP i tredje kvartalet växte 3,9 procent jämfört med samma kvartal i fjol, mot väntade 3,4 procent.

– Det är starka siffror ur ett historiskt perspektiv. Snittillväxten i Sverige de senaste 20 åren är cirka 2,5 procent, säger Annika Winsth, chefekonom på Nordea.

– Det som gör att vi står ut lite jämfört med andra länder är att inhemsk efterfrågan ökar så starkt. Och då är det två faktorer man kan peka på. Det ena är hushållens konsumtion och det andra är att bostadsbyggandet har tagit fart ganska ordentligt, säger Olle Holmgren, ekonom på SEB.

Det ökade byggandet är en process som har pågått i flera år och ser ut att fortsätta. Antalet påbörjade lägenhetsbyggen under tredje kvartalet var på den högsta nivån sedan början av 1990-talet.

– Det behöver byggas väldigt mycket. Efterfrågan på bostäder talar för att det här kommer att fortsätta både 2016 och 2017, säger Holmgren.

Enligt honom kommer byggruschen efter flera år med en nedtryckt nivå jämfört med många andra länder. Och som andel av BNP är byggandet fortfarande på en relativt måttlig nivå och det är bra bit kvar upp till de andelar som föregick bostadsbubblorna i Spanien och Irland.

Privatkonsumtionen lyfter till stor del som ett resultat av migrationsvågen till Sverige, även om konsumtionen per person också ökar något. Det stora antalet asylsökande i landet bäddar för att trenden fortsätter, i ett första skede genom ökad offentlig konsumtion, enligt både Holmgren och Winsth.

Trycket är högt på Riksbanken att sänka räntan i december trots den höga tillväxten. Inte minst då Europeiska centralbanken (ECB) väntas ösa på med nya stimulansåtgärder redan på torsdag.

– Men siffrorna i dag talar ju emot att Riksbanken ska agera. Över huvud taget är signalen att pengar är gratis märklig när vi har så stark tillväxt som vi har, säger Winsth.

Enligt Winsth har penningpolitiken länge varit dåligt anpassad till den tillväxt Sverige har.

– Det bygger förstås upp risker i framtiden.

 

 

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.