Mobilföretaget som spår tredubblad omsättning

”Det har funnits en massa gratis SMS-tjänster men jag tror att det är på utdöende. Folk måste förstå att man får betala för informationen”, säger Pieter Duijst, VD på Red Message som i veckan lanserade en meddelandetjänst åt CNN Mobile.

Tjänsten ger prenumeranterna korta SMS-meddelanden till mobiltelefonen vid större händelser mot en fast månadsavgift.

”Det här är ett viktigt försök både för oss och för CNN för att se om konsumenterna är beredda att betala för informationen”, säger Pieter Duijst.

Red Message ansvarar för registreringen av nya kunder, betalningen och SMS-distributionen. Intäkterna delas sedan med CNN.

Det nya året inleddes också med en order från brittiska AOL-portalen, som liksom CNN ingår i mediejätten AOL Time Warner. Enligt avtalet ska Red Message hantera SMS-tjänsterna på portalen.

Enligt Pieter Duijst är det bolagets största kontrakt hittills. Han spår att bolagets omsättning minst kommer att trefaldigas under året till mellan 45 Mkr och 55 Mkr. Under 2001 omsatte Red Message drygt 15 Mkr enligt preliminära bokslutssiffror.

Jämfört med förhoppningarna på mobiltjänsteföretagen för några år sedan är siffrorna givetvis blygsamma.

”Jag är lite besviken över det för jag trodde att jag skulle kunna bygga det här snabbare, eftersom jag känner till min egen historia. Även om vi nästan tiodubblade omsättningen förra året och nådde 15 Mkr så hade jag hoppats på 30-35 Mkr. Men det här gäller hela branschen, nedgången har drabbat alla och därför har det tagit längre tid för den här branschen att mogna. Jag hoppas att det kan ske under de kommande 12 månaderna.”

Pieter Duijst, som kommer från Holland, har ungefär ett år bakom sig på Red Message. Han tog över VD-rollen förra våren sedan bolaget gått igenom ett tufft besparingsprogram. 75 anställda blev drygt 20. Idag har bolaget fortfarande 22 anställda.

Red Message grundades 1999 med kapital från bland andra Innovationskapital och Emerging Technologies som fortfarande är med som delägare. Sedan våren 2000 är dock Goldman Sachs och Reuters Greenhouse Fund storägare i bolaget efter en nyemission på över 200 Mkr.

Pieter Duijst säger att Red Message har rejält med pengar kvar i kassan, enligt uppgift nog för att driva verksamheten i tre år.

”Många aktörer i branschen bränner stora belopp så alla försöker att dra ner eller så slås de ut. Många kommer till oss och undrar om vi vill gå ihop med dem eftersom vi har pengar. Men vi har en bra balans mellan anställda och intäkter just nu och jag tänker inte plocka in ett bolag med 100 anställda och göra slut på alla våra pengar.”

Han beräknar att omkring 50 bolag med en verksamhet liknande Red Messages har försvunnit från kartan under det senaste året. Prognosen är att två till tre större spelare överlever och målet är att Red Message ska vara ett av dessa bolag.

”Jag tror att vi kan bli störst även om vi bara är 22 anställda. Bara för att man har en massa anställda och gör av med en massa pengar betyder inte det att man har de rätta kunderna och den rätta strategin. Jag tror att vi har en bra chans”, säger Pieter Duijst.

Red Message spås kunna nå lönsamhet först i mitten av 2003, vilket i allra högsta grad fortfarande gör bolaget till ett riskfyllt förhoppningsbolag. Tidpunkten kan flyttas till slutet av 2002, men då krävs en rejäl vändning på marknaden. Förutom en konjunkturuppgång som gör att företagen kan våga satsa på nya tjänster tycker Pieter Duijst att de stora teleoperatörerna håller i den viktigaste tillväxtnyckeln.

”Så här långt känns det som att operatörerna håller tillbaka marknaden för SMS-tjänster på egen hand. Jag tror att de tjänar för mycket pengar på konsumentmarknaden att de inte ser de andra marknaderna.”

Precis som många andra innehålls- och tjänsteleverantörer i branschen lyfter han fram japanska NTT Docomo som ett föregångsexempel bland operatörerna. Lite överraskande nämner han också operatörerna i Sverige och Norge som ledstjärnor (Telia är storkund till Red Message).

”I övriga Europa erbjuder operatörerna tjänster för att det ska bli lätt att köpa saker, exempelvis genom att ta betalt via telefonräkningen. Men de tar 40 till 60 procent av intäkterna eftersom de tror att de äger kundrelationen. Det är helt fel och det är detta som håller tillbaka hela innehållsmarknaden”, säger Pieter Duijst.