Nio frågor till Marcus Bäcklund

Vid den här tiden förra året var Marcus Bäcklund, då VD för internetkonsulten Cell Network, en av den svenska IT-världens förgrundsfigurer. Snabbväxande Cell Network hade precis slagits ihop med Linné Group och alla tidningar med självaktning berättade den exotiska historien om Bäcklunds resa från den soptipp i Korea där han hittades som tre-fyraåring, via Chalmers i Göteborg och Andersen Consulting, till VD-posten för en internetkonsult med världsambitioner.

I februari växte sig bolaget ännu större, under hans ledning, när det fusionerades med IT-konsulten Mandator, men kritiken mot samgåendet lät inte vänta på sig. Marknaden dömde raskt ut den som ett fiasko där Mandator – som ansågs vara ett välskött bolag med kompetent ledning – hade dragit det kortaste strået. Kort därefter inleddes förhandlingar om ytterligare en fusion med tyska Pixelpark. När denna havererade i maj avgick Marcus Bäcklund som chef för Cell och sedan dess har det varit tyst runt honom.

Igår bröt han tystnaden på seminariet IT Visions 2.0 i Paris, där han medverkade i en paneldebatt rubricerad ”Succéer och misslyckanden” som var tänkt att handla om de lärdomar som dragits av de senaste månadernas dotcom-död. Men den som trodde att han tänkte tala i egenskap av entreprenör bedrog sig, istället var det som riskkapitalist och partner i Ledstiernan han äntrade podiet.

Tillsammans med Birgersson och Stael von Holstein var du en av de som syntes och hördes mest under förra året, men sedan du avgick i maj har det varit alldeles tyst. Vad var det som hände? ”Under de tre år jag jobbade med att bygga upp Cell försökte jag ha fokus på att göra det fullt ut. Den rollen krävde ett visst publikt engagemang och det var väldigt stor efterfrågan på den typen av människor vid den tiden. Jag såg det som en skyldighet och en konsekvens av det jobb jag hade, men det var aldrig något mål för mig att bygga ett personligt varumärke. Idag har jag inte alls den rollen och därmed inget intresse av att synas.”

Det sägs att så fort Cell gick ihop med Mandator funkade inte ditt och Carlzons ledarskap längre. Istället fick Mandators ledning – Niklas Flyborg och Lars O Pettersson – gå in och ta över ledningen. ”Jag har varken lust eller ser någon som helst vits med att kommentera det. Det enda jag kan säga är att det är felaktigt. Utöver det varken vill eller ska jag kommentera något i den frågan”.

Fusionen mellan Cell och Mandator beskrivs ofta som ett misslyckande, underskattade ni inte grovt skillnaderna mellan bolagen? ”Det kan jag inte heller kommentera. Jag är inte VD på Cell, det var längesedan jag var det och det vore fel att sitta här och kommentera något i den businessen.”

Men du hade ju det operativa ansvaret under fusionen? ”Som jag sa, jag tänker inte kommentera det.”

Du är här i Paris för att tala om lärdomar från företagsbygge i den nya ekonomin, vad har du lärt dig av Cell-tiden? ”Det finns mycket jag skulle göra annorlunda om jag skulle bygga ett nytt bolag idag. Jag har lärt mig enormt mycket och med de erfarenheterna i bagaget tror att jag skulle ha stora chanser att bygga ett jättebra företag. En sak jag ångrar under Cell-tiden är att även vi stirrade oss blinda på den ’hype’ som var runt vår typ av bolag. Det var lika kortsiktigt som det skulle vara att stirra sig blind på den nedgång vi ser idag. Vi skulle stått emot mer i den här hypeperioden; stålsatt oss, satt ner klackarna i backen och markerat att skeendet var överdrivet – överdrivna krav, överdrivna förväntningar, överdrivna värderingar o s v. Men hur lätt är det att se när man befinner sig mitt i det?”

Så sent som i februari talade du om världsherravälde och USA-etablering för USA, ångrar du att du lät dig dras med i hypen personligen? ”Nej, det gör jag inte. Världsherravälde är inget ord jag har tagit i min mun, det låter mer som en tolkning av en situation som jag har beskrivit. Om vi vill att Sverige ska vara en ledande IT-nation som driver utveckling måste vi ha modiga entreprenörer som gör, vågar och drömmer mer än någon annan. Jag är orolig för att det klimat vi har idag och det drev som går efter IT-entreprenörer resulterar i att unga, modiga, visionsfulla människor inte vågar inte bli entreprenörer utan börjar som trainees på ABB istället.”

I ditt nuvarande jobb sägs du ansvara för ”uppbygganden av B2B inom mobilt internet och att stärka bolagets strategiska allianser”. Det låter rätt flummigt, vad gör du egentligen? ”Jag har två ansvar; det ena är partnerskapet där jag tillsammans med de andra helt enkelt försöker göra bra investeringar. Utöver det försöker jag komplettera Ledstiernans kompetens med erfarenhet från den nya ekonomin, vara lite ”chief strategy officer” och se till att vi har en bra metodik, arbetssätt och strategi att jobba utifrån.”

Carlzon har sagt nästa år ska Ledstiernan visa upp sina värden i portföljbolagen genom att göra exits, hur ser du på möjligheten att realisera det med tanke på hur marknaden ser ut? ”Jag bedömer den som god, det är några saker som talar för det. Marknaden kommer att stabilisera sig, och skulle det mot förmodan vara ett fullkomligt uruselt marknadsklimat även nästa år finns det ju möjlighet göra andra typer av exits än börsintroduktioner; en ny kapitalisering där man minskar sitt ägande, en strukturaffär eller till och med en nedläggning om man inte tror på bolaget längre.”

Riskkapitalbranschen har ju länge varit f d direktörers hemvist, behövs det fler verkliga entreprenörer i branschen? ”Min absoluta övertygelse är att om man kan skapa dynamik genom att förena ungt entreprenörskap, framåtanda och mod med industriell erfarenhet så har man ett vinnarkoncept. Om svenska riskkapitalbolag kan få till det har vi stor chans att bli världsledande. Sverige har goda förutsättningar för det; eftersom vi var så tidigt ute med entreprenörer kommer vi också att kunna bli först med den kombinationen. Som ett av få länder har Sverige redan idag ett ’gammalt’ entreprenörskap i den nya ekonomin. Förhoppningsvis är det väl delvis det jag själv representerar.”