Offentlig välfärd bäst

Vårdköer och sänkta ersättningsnivåer gör att invånarna i alltfler länder börjar tvivla på de offentliga trygghetssystemen.200.000 svenskar har privat försäkring som täckerinkomstbortfallet vid sjukdom. Den offentliga ersättningen, somär 75 procent vid en månadslön på upp till 22.700 kronor imånaden, gör att allt fler tycker att den trygghet som statenerbjuder inte längre räcker till. Bolag som Trygg-Hansa hoppasmycket på nya så kallade välfärdsförsäkringar. Innebär det attprivata lösningar på sikt kan ta över från de offentligasystemen?

Nej, allt tyder på att de offentliga systemen även i framtidenkommer att utgöra basen för den sociala tryggheten i Europa.Offentlig välfärd ger inte bara störst social rättvisa, utan ärockså mest kostnadseffektivt. Det framgår av en undersökning somgjorts av den brittiska Rowntreestiftelsen med stöd avförsäkringsbolagen Münchener Rück och PPP Healthcare. Utredarnahar tittat på hur de privata sjukförsäkringsalternativen ser utoch vad de ger i Storbritannien. Erfarenheterna är intressantaatt studera även för svensk del eftersom landet både har enrationellt driven statlig sjukvård och en stor privat vårdsektor.Hela 15 procent av britterna har privata vårdförsäkringar (sominte bara täcker inkomstbortfall utan också ger fri tillgångtill privatläkare och privatsjukhus). Det visar sig att denoffentliga sektorn är överlägset bäst på att försäkra risker vidakutfall och långvarig sjukdom (long-term care). Förklaringen ärenkel. Eftersom den offentliga vården slår ut risken för attnågon skall bli sjuk och behöva understöd på hela befolkningen,kan riskmomentet fördelas på många miljoner människor.

Ett kommersiellt försäkringsbolag kan inte nå sammastordriftsfördelar. Bolaget har ett begränsat antal kunder.Därför måste bolaget ta mer betalt än det statliga systemet gör(via skatterna) och hålla högre premier. Det krävs också en merkomplicerad administration. Rowntreestiftelsen beräknardriftskostnaderna i den offentliga sektorn till cirka femprocent av sjukförsäkringsvolymen. Privata försäkringsbolaganvänder däremot mellan 15 och 30 procent av premierna tilladministration.

En annan faktor är konsumentskyddet. Det är svårt att veta vilkavillkor som gäller i framtiden, oavsett om man köper en privatsjukförsäkring eller om man litar till det offentligaskyddsnätet.

Det finns förstås osäkerhetsmoment också på den statliga sidanberäkningsgrunderna för pensioner kan ändras från en dag till enannan. Men det torde ändå vara lättare att ta till siginformation om det offentliga. De flesta svenskar känner tillatt sjukersättningen är 75 procent av inkomsten. Däremot är detytterst få som har överblick över de olika privatasjukförsäkringsalternativen.

En av fördelarna med privat försäkring är dock att bolagen haranledning att vårda sina kundrelationer på ett sätt som stateninte har. Kunden kan exempelvis få rätt i en tvist om företagetbedömer att det är värt att betala priset för att undvikanegativ publicitet.

De brittiska forskarna pekar också på klassaspekten. En övergångfrån offentligdomi-nerat till privatdominerat trygghetssystemleder till inkomstöverföringar från fattiga till rika och frånkvinnor till män. Riskerna för skadeutfall anses högre förkvinnor än för män, trots att kvinnor lever längre. Den mestintressanta slutsatsen från Rowntreerapporten är dock att inteens de rika lär tjäna på att välfärdsstaten rivs ned. Somframgår av tabellen intill förlorar de fattigaste mest om deskulle ta den skattefinansierade och utomordentligt snålainvaliditetsersättningen på 56 pund (670 kronor) i veckan ochköpa privat försäkring för samma belopp. Men det är alltså såatt alla grupper faktiskt gör nettoförluster. Inte ens de mestvälbeställda, som bör vara goda risker som försäkringsbolagengärna tar emot, gör någon vinst.

Helt privata lösningar är alltså inte kostnadseffektiva. Entidigare beräkning av livbolaget Prudential Assurance visar attde är dyra också. Enligt denna skulle det kosta motsvarande14.000 kronor i månaden att ge en familj i övre medelklassenskydd mot sjukdom, invaliditet och arbetslöshet. Slutsatsen förförsäkringsbolagen är att välfärdsförsäkringar kan vara enintressant marknad. Men då handlar det om att komplettera detoffentliga skyddsnätet, inte om att ersätta det.

DYRT FÖR ALLAKalkyl då privat invaliditetsförsäkring ersätter offentligersättning på 56 pund i veckan, i Storbritannien 1996 *.

Tiondelar av befolkn. Kostnadfördelat per inkomst pund/vecka1 Lägsta inkomst 4,902 4,803 4,504 4,205 Medelhög inkomst 4,006 3,907 3,708 3,609 3,5010 Högsta inkomst 2,90Not:

* Tecknad av 25-årig man, icke rökare.Källa: Private Welfare Insurance and Social Security, RowntreeFoundation, 1997.