Parallellfall till Perstorphärva i England

Orsaken är att amerikanska Lincolns bud på Charter från april i år föll efter att EUs granskning dragit ut på tiden, budet reviderats och Charter vinstvarnat.

När budet inte fullföljdes under de sista veckorna i oktober halverades Charters aktiekurs, precis som i Perstorp. Nu stämmer Charters styrelse Lincoln för avtalsbrott.

Detta brittiska bud med svensk anknytning – Även Esab har tillverkning i Perstorp – är intressant eftersom det illustrerar vad som hade hänt om Industrikapitals bud på Perstorp i våras genomförts i enlighet med de brittiska uppköpsrekommendationer som Stockholmsbörsen nu vill ska gälla även i Sverige.

Utvecklingen för Charter är tankeväckande. Exempelvis framgår det tydligt att Industrikapitals bud aldrig hade fullföljts om det lagts i England eftersom EU frös budet. Därtill fanns olika villkor av det slag som IK presenterade i sitt bud, något som tyder på att kunniga institutionella svenska aktieägare kanske skulle varit mer pålästa när de accepterade IK:s bud från början.

Noterbart är också att Charters styrelse och Lincoln klarade av att ”samarbeta” kring ett reviderat, om än väsentligt lägre, bud.

Det är också tankeväckande att det är Charters styrelse som nu väljer att stämma Lincoln. Det tyder på hög integritet och respekt för Charters aktieägare. I Sverige har uppgiften att granska Industrikapitals tillbakadragna bud på Perstorp hamnat hos de tre stora institutionella aktieägarna Fjärde AP-fonden, SEB och Nordbanken Fonder. De undersöker nu möjligheten att stämma Industrikapital på miljardbelopp.

Styrelsen i Perstorp har mest tyckt synd om sig själv och ordförande Urban Janson i en gråtmild intervju i Finanstidningen ställt sin ordförandeplats till förfogande. Kanske är det att göra det väl enkelt för sig. Bara Perstorps styrelse har, precis som Charters styrelse, tillgång till de uppgifter som ligger bakom IK:s beslut att inte fullfölja budet.

Aktiespararnas Riksförbund har föreslaget att en granskningsman tillsätts men behöver stöd av 10 procent av kapitalet för att det ska ske. Hittills har de stora aktieägarna passat på frågan. Men nog finns det en viss logik i att följa Charter i spåren och låta miljardstämningen vila tills styrelsen roll är helt utredd.

I Perstorps styrelse sitter Urban Janson, Fredrik Arp, Christer Gardell, Finn Johnsson, Gunnar Brock, Karl Lennart Wendt, Wilhelm Wendt samt Perstorps VD Åke Fredriksson.

Detta har hänt i affären Charter-Lincoln:

– 26 April 2000. Amerikas största aktör inom svetsbranschen Lincoln Electronics Global bjuder 471 miljoner pund – 6,6 miljarder kronor – för Charter. Budet motsvarar 500 pence per aktie och ligger dubbelt så högt som börskursen 243 pence. Det Charter som ska köpas består efter flera års renodling till 80 procent av svetsutrustning, det vill säga gamla Esab, som 1994 hade köpts av bland annat Wallenbergsfären för 3,1 miljarder kronor.

– sommaren. EU och USA påbörjar en fördjupad granskning av samgåendet eftersom de två bolagen tillsammans förväntas få en dominerande ställning på marknaden för svetsutrustning. Lincolns bud fryses i väntan på godkännande från konkurrensmyndigheterna.

– 25 september. Charter offentliggör resultatet för perioden jan-juni. Det är dåligt. Brittiska analytiker reviderar ner vinstprognosen för år 2001 med 50 procent.

– 29 september. För att samgåendet ska godkännas på den amerikanska marknaden krävs så stora eftergifter att den finansiella kalkylen bakom det ursprungliga budet spricker. Lincoln lägger ett nytt bud på 410 pence per aktie. Charters styrelse ställer sig bakom det nya budet och skriver i en kommentar att det nya budet även återspeglar det kursfall som flera bolag i verkstadssektorn drabbats av sedan Lincoln la sitt första bud i våras.

– 20 oktober. Lincoln låter budet på Charter löpa ut trots att det ännu inte fullt ut accepterats av Charters aktieägare. Charters styrelse konstaterar samtidigt att den långa perioden av osäkerhet lett till resultatförsämring, speciellt i den nordamerikanska rörelsen. Ett omstruktureringsprogram för att vända resultatet annonseras. Charters aktiekurs halveras.

– Charters styrelse fattar beslut om att stämma Lincoln för avtalsbrott eftersom styrelsen anser att den enda lagliga rätt som Lincoln hade för att dra tillbaka budet var om aktieägarna tackade nej. Lincoln svarar med att ”Charter är väl medvetna om varför budet dras tillbaka” och analytiker som intervjuas av tidningen The Independent säger att den verkliga orsaken till att budet dras tillbaka är den svaga resultatutvecklingen.

”Lincoln har sannolikt insett att det inte kan vara värt att fullfölja budet till vilket pris som helst”, säger en analytiker.

På amerikanskt manér innehåller också budet från Lincoln kompensation på 3,9 miljoner pund om Charter får ett högre bud från en tredje part. Samtidigt förbinder sig Lincoln att ersätta Charter med sex miljoner pund om de tar initiativ till att budet avbryts. Budet från Lincoln är dessutom omgärdat av en rad villkor som att utvecklingen för Charters resultat, affärsverksamhet eller finansiella ställning inte får försämras.