Pensionssparande: Luriga besked från S-E-Banken

Det händer att bankens informationsbroschyrer säger en sak ochårsbeskedet en annan. Konstigheterna är många och det lönar sigatt vara på sin vakt. Det senaste exemplet är hämtat från S-E–Banken.

En trogen S-E-Bankskund läste Affärsvärldens artiklar omindividuellt pensionssparande (IPS) och IPS-avgifter under förraåret och valde att agera enligt Affärsvärldens råd. Det helablev en utdragen och rörig, men lärorik historia.

HUTLÖSTDet började i juni 1997 då Affärsvärlden i en artikel i nummer23 rubricerad S-EBankens hutlösa IPS-avgifter kritiseradebankens avgifter. Förutom en fast avgift på 150 kronor per årtog banken nämligen sedan 1996 ut en pensionsavgift på 10procent av värdetillväxten. Den senare gjorde att S-E-BankensIPS-sparande var i särklass dyrast. Dessutom tyckerAffärsvärlden att en resultatbaserad IPS-avgift är omotiveradeftersom det är kunden som styr, via sitt val av fonder ochaktier.

Kunden vände sig efter att ha läst artikeln till sitt lokalabankkontor för att flytta sitt IPS-sparande till ett annatpensionssparinstitut. På bankkontoret gavs beskedet att denresultatbaserade avgiften tagits bort, men att om han flyttadesitt sparande skulle han få betala hela avgiften ändå. Kundenvalde därför att låta det hela bero.

Under 1997 slopade S-E-Banken den 10-procentiga resultatbaseradeavgiften. Under rubriken S-E-Banken ändrar sig i nummer 43/97skrev Affärsvärlden S-E-Banken sänker IPS-avgiften och fårdärmed en konkurrenskraftig produkt.

STOR FÖRVÅNINGDet var förstås glädjande för vår läsare i exemplet ovan. Mendennes förvåning blev stor när årsbeskedet anlände i början av1998 och IPS-avgiften var 1.650 kronor, långt mer än utlovade150 kronor.

På Affärsvärldens inrådan vände sig kunden till S-E-Bankencentralt i Stockholm för att få klarhet i varför avgiften 1997översteg 150 kronor som anges i bankens informationsbroschyrersom publicerats under hösten. Någon egentlig förklaring fickkunden inte. Men senare anlände ett nytt IPS-avtal och den delav avgiften för 1997 som översteg 150 kronor återbetalades. Sålångt var kunden nöjd, men några frågetecken kvarstod. Kundenvände sig därför återigen till Affärsvärlden och ville att viskulle utreda varför inte avgiften justerats i takt med attbanken ändrar sina avgifter. Avgiften kunden först betalademotsvarade inte heller 150 kronor plus 10 procent av resultatet.Efter ett antal samtal kan Affärsvärlden konstatera att gamlaIPS-kunder i S-E-Banken, som tecknat IPS-avtal före november1995, ännu i dag betalar avgifter enligt en ännu äldreavgiftsstruktur än de två som behandlats i ovanstående artiklar.Denna IPS-avgift, som kunden i exemplet till slut slapp betala,är 0,5 procent på totalt tillgodohavande minimum 100 kronor perår. Det är dyrt jämfört med konkurrenterna. Med ett totalttillgodohavande på över 300.000 kronor blev årsavgiften 1.650kronor. Det vill säga elva gånger så mycket som nya S-E–Bankskunder betalar.

De nya avgiftsstrukturerna gäller således bara för nya kunder. DET INFORMERADE INTES-E-Banken om, varken i sina informationsbroschyrer eller närAffärsvärlden talade med dem inför artikel nummer två. Menkunden i exemplet ovan fick alltså, utan att han själv förstodvarför, hjälp att flytta till ett nytt IPS-konto.

ENDAST NYA KUNDERDet är anmärkningsvärt att banken endast ger nya kunder deförmånligare villkoren, i jakten på marknadsandelar, och attbanken kallt räknar med att gamla kunder inte bevakar sinaintressen utan litar på banken.

Banken kan givetvis till sitt försvar säga att ingånget avtalgäller.

Men som tur är handlar exemplet ovan om IPS och det bästa medIPS, förutom skattefördelen (och till skillnad frånfondförsäkringar) är att en missnöjd sparare när som helst kanta sitt sparkapital och byta till ett annat sparinstitut. Kundeni exemplet ovan var vaksam och det lönade sig. Men det finnssäkert många fler S-E-Bankskunder som borde se om sina IPS-avtal- även om de ansvariga på S-E-Banken nu säger att det kanskekommer att ske en justering så att gamla kunder automatiskt fårde nya bättre villkoren.

Det är heller inte otroligt att liknande orättvisor även finnshos andra sparinstitut. Precis som man måste byta sparkonto medjämna mellanrum för att få bästa räntan, måste man nog byta IPS–konto ibland för att få de lägsta avgifterna.