Prisvärd bioteknik trots lyft

Det finns bara en bioteknikaktie som ser prisvärd ut, trots årets kraftiga uppgång, nämligen Maxim. Inte ens i USA är något cancerinriktat företag så lågt värderat.

I början av november lämnade Maxim in en registreringsansökan till det europeiska läkemedelsverket Emea för sitt medel Ceplene mot långt framskridet malignt melanom, den allvarligaste formen av hudcancer. Ceplene har i kliniska studier visat god effekt mot bland annat levermetastaser. I bästa fall kan det bli produktlansering 2005.

Inga andra svenska bioteknikföretag är i närheten av att kunna lämna in en registreringsansökan. Maxim är också ensamt om att ha projekt i fas III, alltså sista fasen i utvecklingskedjan då en ny substans testas på ett stort antal sjuka patienter. Utöver melanomprojektet finns ett medel mot akut leukemi i fas III. Och ett projekt är på väg in i fas III, mot hepatit C.

Det tänkta medlet mot hepatit C bedöms allmänt som viktigast i Maxim. Marknaden är stor. I dag finns inget bra botemedel och Maxims forskning har hittills givit lovande resultat.

Maxim har både större djup och bredd i sin forskningsportfölj än de övriga svenska bioteknikföretagen. Maxim har också den klart största FoU-budgeten. Kassan räcker ungefär tre år, då det förhoppningsvis finns produkter på marknaden.

Mot Maxim talar att företaget tidigare fallit på mållinjen, alltså fått en fas III-studie underkänd. Det inträffade i december 2000 och gällde just Ceplene mot malignt melanom. Alla trodde på ett godkännande, men amerikanska läkemedelsverket FDA sade nej. Maxim hade lämnat in en fas III-studie, normalt krävs två. Men för livshotade sjukdomar som cancer brukade det räcka med en studie. Patientdata var dock inte tillräckligt starka i den studie Maxim lämnade.

Dessutom hade FDA blivit utsatt för hårt tryck att skärpa sina krav eftersom en rad godkända produkter visat så allvarliga biverkningar att de senare fick dras tillbaka från marknaden.

För Maxim blev nejet från FDA en katastrof. Kursen sjönk 85 procent på några dagar. Frågan är dock vad som var skälet till avslaget, produkten Ceplene eller de tuffare tagen hos FDA?

Maxim har i fördjupade studier visat goda resultat för Ceplene vid behandling av malignt melanom och andra cancersjukdomar. Det har över huvud taget inte kommit några negativa besked om forskningen under senare år från Maxim.

Sannolikt är det händelsen i december 2000 som fortsatt att prägla kurssättningen av Maximaktien. Det är annars svårt att förstå varför just denna bioteknikaktie på Stockholmsbörsen ska vara så lågt värderad; ungefär 50 procent lägre än varje forskningskrona i Active Biotech, Karo Bio och Medivir.

Om vi jämför med bioteknikföretag i USA, med samma inriktning som Maxim, alltså cancer och infektionssjukdomar, så framstår också Maxim som extremt lågt värderat. I USA finns ungefär 40 noterade bioteknikföretag, som sysslar med cancerforskning. I tabellen har vi plockat ut de som har ungefär samma börsvärde som Maxim och ställt teknikvärdet, börsvärdet minskat med likvida medel, mot antal anställda.

Högsta prislappen har Oxigene, precis som Maxim noterat i både Sverige och USA. Att Oxigene gått så mycket bättre än Maxim på börsen kan förklaras med att Oxigene, efter ett stort misslyckade hösten 1997, gjort come-back med en helt ny substans. Det har sett lovande ut i de tidiga kliniska studierna. Men Oxigene har långt kvar. Ett par fas II-studier planeras.

Maxim står på säkrare grund, även om allt kan hända i forskningsverksamhet. Rabatten på Maximaktien är omotiverat stor på grund av det som hände för tre år sedan. I våras skrev Affärsvärlden att Maxim var den mest köpvärda bioteknikaktien (nr 11). Det gäller i ännu högre grad i dag. Ett samarbetsavtal kring Ceplene skulle kunna lyfta kursen.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.