Riksbanken: Konjunkturen mattas av snabbare än väntat

Ledamöterna i Riksbankens direktion noterade i oktober att ny information visar att konjunkturen mattas av snabbare än väntat, men flera ledamöter betonade att avmattningen innebär en normalisering av ett läge som varit starkt i många år.

Det noterades vid Riksbankens penningpolitiska möte den 23 oktober, enligt en sammanfattning av protokollet i ett pressmeddelande.

Även om prognoserna är nedreviderade ger de inte bilden av lågkonjunktur, vare sig i Sverige eller i omvärlden, enligt ledamöterna.

Ledamöterna betonade att det även fortsättningsvis finns osäkerhet om konjunktur- och inflationsutsikterna, både i Sverige och i omvärlden.

”I kombination med en svagare konjunkturbild och ett fortsatt lågt ränteläge globalt är det enligt direktionen därför svårt att säga när det är lämpligt att höja räntan igen efter den förväntade höjningen i december”, står det i protokollet.

Den sammantagna bilden talar för att gå mer försiktigt fram med penningpolitiken, och ledamöterna ansåg att det därför var rimligt att sänka prognosen för reporäntan framöver. Reporäntan förväntas nu vara oförändrad på noll procent under en längre tid.

Riksbankschefen Stefan Ingves tyckte att det var rimligt att bibehålla den penningpolitiska planen på kort sikt, och mest sannolikt höja räntan vid nästa möte i december.

”Å ena sidan har vi hela tiden räknat med att perioden med minusränta och stora statsobligationsköp skulle vara en temporär åtgärd för att återföra inflationen till målet och det har vi lyckats med samtidigt som den allmänna ekonomiska utvecklingen varit mycket god”, sade Stefan Ingves.

”Å andra sidan kan vi förvänta oss globalt låga räntor länge än och jag har svårt att se ett motiv för att nu indikera att räntan kommer att höjas ytterligare i närtid”, fortsatte han.

Stefan Ingves sade vidare att det i ett längre tidsperspektiv är två huvudfaktorer som talar för ett bedriva en mer expansiv penningpolitik än vad Riksbanken beslutade om i september:

För det första har argumenten stärkts för att det kommer att krävas en fortsatt expansiv penningpolitik för att inflationen ska hålla sig kring 2 procent under hela prognosperioden. Det gäller såväl internationellt som i Sverige.

För det andra menar Ingves att den sammantagna riskbilden tydligare än tidigare talar för att gå försiktigt fram i penningpolitiken.

”Jag tycker sammantaget att den reporänteprognos som presenteras i utkastet till den penningpolitiska rapporten är en lagom avvägning där reporäntan förväntas ligga still en längre period efter den förväntade höjningen”, sade han.

Stefan Ingves påpekade vidare att även om en höjning av reporäntan väntas ske i närtid år penningpolitiken påtagligt expansiv.

”Den reala reporäntan håller sig kring -2 procent under de kommande åren och det är svårt att uttala sig om när den globala realräntan börjar stiga”, sade riksbankschefen.

Han refererade vidare till ett tal han höll vid nationalekonomiska föreningen tidigare i år, där de uppskattningar han visade tyder på att den långsiktiga realräntan i Sverige är negativ, ”kanske kring -1 procent”. Riksbankens prognos är därmed resultatet av en kombination av låg långsiktig realränta, som till stora delar bestäms utanför Sverige, och ett behov av en expansiv penningpolitik för att inflationen vid Riksbankens mål.

”Att under överskådlig tid hålla räntan på noll samtidigt som vi i princip rullar vårt innehav av statsobligationer ger oss goda möjligheter att hantera framtida inflations- och konjunktursvängningar när de globala ränte-, konjunktur-, och inflationsutsikterna klarnat”, sade Stefan Ingves.

Han tillade samtidigt att det är viktigt att lyfta fram att Riksbanken måste vara beredda att ompröva penningpolitiken framöver om de ekonomiska utsikterna förändras.

”Det gäller såväl räntans nivå som hur vi väljer att använda vår balansräkning. Vårt beslut idag ger oss ett sådant handlingsutrymme”, sade Ingves.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.