”Sanslöst av Riksbanken – största balansräkningen sedan 1700-talet”

I senaste Derivatbladet ifrågasätter Henrik Unell agerandet från Riksbanken, såväl vad gäller räntebanan som balansräkningen.

”Riksbankens räntebana, oförändrad ränta i tre år, betraktas som obsolet och har blivit frånsprungen av marknaden”, skriver han.

Såväl inflationsprognosen framåt som var andra centralbanker befinner sig gör det rimligt att marknaden tvivlar, menar han. Han jämför Riksbankens räntebana med att Norges Bank planerar att höja styrräntan till 1,80% inom tre år.

”Riksbankens målvariabel kommer enligt prognos att ligga över 2% nästkommande 12 månader och nå hela vägen upp till 3%. Frågan uppstår vilka omständigheter som krävs för att Riksbanken ska höja räntan”, skriver han.

Att vi har sett såväl låg KPI tillsammans med hög tillväxt som hög KPI tillsammans med hög tillväxt mötas med nollränta är förvirrande, skriver han, och menar att Norges Banks väg framåt är mer rationell.

Samtidigt fortsätter Riksbanken trycka pengar och köpa obligationer. Balansräkningen är den största som setts sedan Gustav den tredjes tid på 1700-talet, påpekar Unell.

”Att Riksbanken har landat i en balansräkning  i nuvarande storlek är sanslöst”, skriver han.

Han pekar på att svenska statsobligationer har en högre free-float än den norska ”skuldfria” obligationsmarknaden.

Han avslutar med att skriva att centralbankerna runt om i världen verkar börja förlora övertygelsen om att inflationen är övergående. I och med hur världen sett ut under pandemin, där kassaflöden ersatts med statliga medel som finansieras med nytryckta centralbankspengar, ses detta som rimligt.

Att Riksbanken håller fast vid prognosen att räntan ligger kvar på 0% till åtminstone tredje kvartalet 2024 har också manat till kommentarer från storbankernas experter. det kan du läsa om HÄR.