Stort kronras – små vinnare

Just nu sätter den svenska kronan nya bottennoteringar mot framför allt dollarn, men försvagningen sker även mot euron, pundet och många andra valutor, dock med undantag för den ryska rubeln. Bara under den senaste månaden har den svenska kronan försvagats 7 procent mot dollarn (se Veckans graf på sid 39). Under senaste året summerar tappet till hela 23 procent. I skrivande stund kostar en dollar 8,06 kronor, vilket är 17 procent mer än Riksbankens framräknade årsgenomsnitt på 6,86 kronor för en dollar under 2014.

Några anledningar till försvagningen är ett politiskt stökigt år kombinerat med svaga konjunkturutsikter. Allt annat än mjuka besked från Riksbanken i närtid vore en överraskning. Även svaga konjunktursignaler från EMU-området med Tyskland i spetsen har fått euro/dollar-kursen på fall. Den handlas nu på samma nivåer som under slutet av 2005. Ytterligare penningpolitiska stimulanser från såväl Riksbanken som ECB är troligen att vänta under 2015 samtidigt som Fed sannolikt börjar strama åt. Därmed bör rimligen försvagningen bestå.

I grund och botten är en svag krona bra för börsen. Givet den starka dollarn är svenska bolag med stor försäljning i dollar och kostnader i kronor uppenbara vinnare. De flesta bolagen har dock mer eller mindre av valutasäkringar, något som ger en eftersläpande effekt på resultatet. Det finns dock bolag som inte säkrar alls, exempelvis verkstadsbolaget VBG.

Uppenbara vinnare på en stark dollar är råvarubolagen med Boliden i spetsen. På samma sätt är detaljhandelsbolagen förlorare med stora inköp i dollar, men försäljningen i kronor. I dag har dock de stora börsbolagen en mer väldiversifierad kostnadsbas varför nettoeffekterna i många fall är mindre än tidigare.

Det gäller dock inte för småbolagen som oftast inte har en lika spridd verksamhet. Hur den kraftiga kronförsvagningen slår under boksluts­perioden och resten av 2015 för enskilda börsbolag är därför viktigt. I vissa fall kan den påverka rörelsemarginalen med flera procentenheter.

Flygplansavfuktningsbolaget CTT Systems på small cap-listan tillhör Stockholmsbörsens mest dollarkänsliga bolag. Produkterna säljs i dollar och personalkostnader och övriga kostnader är huvudsakligen i svenska kronor. Enligt årsredovisningen blir nettotillskottet cirka 1,2 miljoner kronor för varje tioöring som kronan försvagas mot dollarn. Oaktat eventuella valutasäkringar och en viss negativ effekt från dyrare inköp i pund och euro ger det med dagens dollarkurs ett rörelseresultatlyft med drygt 14 miljoner kronor på årsbasis. Det ska ställas i relation till bolagets omsättning kring 150 miljoner kronor. Med andra ord ett tillskott på nästan 10 procentenheter. Aktien har också utvecklats mycket positivt under senare tid.

Blodanalysbolaget Cellavision har sina kostnader i svenska kronor, men försäljningen sker främst i dollar och euro. Bolaget säkrar 50–90 procent av valutaexponeringen av nettoflöden tolv månader framåt. En förändring av valutorna med tio procentenheter påverkar resultatet med 12 miljoner kronor. Givet en försäljningsmix med cirka 2/3 dollar och 1/3 euro ger det ett resultatlyft kring 17 miljoner kronor på årsbasis eller motsvarande 40 procent av rörelseresultatet de senaste tolv månaderna.

Andra bolag för räkneövningar på egen hand kan till exempel vara Micro Systemation, IAR Systems och Net Insight som också får resultat­effekter i samma härad.

Varningsflagg

I förra årets första börs- krönika varnade jag för Anoto och BIM Objects under 2014. Facit blev nästan en halvering av kurserna samtidigt som börsen steg 13 procent under samma period. För innevarande år hissas varningsflagg för First North-duon Kancera och Zinzino.