Sverige sämst på att rekrytera kvinnor till styrelser: ”Inte kniven mot strupen längre”

Under 2021 gick 52% av nya styrelseposter i de svenska OMXS30-bolagen till kvinnor, men ifjol sjönk andelen till 39%, det största tappet i Europa. I övriga undersökta länder steg istället siffran från 44% till 49%. Utöver Sverige gick bara Polen, Spanien, Finland och Nederländerna emot trenden att öka andelen rekryterade kvinnor.

Patrik Hammar är Sverigechef för chefsrekryteringsföretaget Heidrick & Struggles som tagit fram rapporten.

Varför går trenden åt motsatt håll i Sverige?

”När jag började i branschen för tio år sedan var det ett krav från alla valberedningar att hitta kvinnor, det rådde nästan panik. Nu har vi nått en mognadsgrad i Sverige som gör att man har möjlighet att välja en man istället för en kvinna om man tycker att det är den bästa kandidaten. Det är inte kniven mot strupen längre. Men om man nu under flera år ligger på under 40% så kommer det ofelbart att gå åt fel håll”, säger Patrik Hammar.

Undersökningen omfattar de 813 största börsnoterade bolagen i Europas 14 största ekonomier. I Sverige analyseras styrelserna för de 28 största bolagen på Stockholmsbörsen, som gjorde 23 nyrekryteringar ifjol.

Andel kvinnor vid nyrekrytering

Går valberedningarna tillbaka i gamla hjulspår igen?

”Nej, dem vi pratar med har väldigt bra koll, de är inte tillbakalutade för fem öre. Jag gissar att de män man tog in ifjol helt enkelt passade bättre i just de styrelserna”, säger han.

I absoluta tal ligger Sverige dock bra till jämfört med övriga Europa, däremot sämre till än exempelvis Norge, Danmark, Frankrike och Italien. Sverige har 37% kvinnor i noterade storbolagsstyrelser mot den undersökta gruppens snitt på 35% och EU:s mål för 2026 ligger på 40% – en nivå som om den inte uppnås av företag med fler än 250 anställda, kan leda till sanktioner i form av böter eller i extrema fall upplösningen av styrelsen.

Vi har en självbild av att Sverige ligger i framkant. Måste vi omvärdera den?

”Det är riktigt att vi har bilden att Sverige är ledande, men det är vi alltså inte. Vi ligger bra till men vi har en bit kvar till att bli en av de ledande länderna. I franska styrelser sitter 44% kvinnor, i brittiska 41% och italienska 40%, mot Sveriges 37%. Tvingande lagstiftning spelar roll. Norge har haft en sådan sedan 2003”, säger Patrik Hammar.

Från kamrer till strateg

Även i andra fall sticker Sverige ut i Board Monitor Europe. Siffran för antalet nyrekryterade styrelsemedlemmar som tidigare varit finanschefer, var högst bland de europeiska länderna. Av de som rekryterades till styrelser hade 28% en bakgrund som CFO, att jämfört med 15% i snitt – en nästan dubbelt så stor andel.

”Sverige är ett land där fakta värderas väldigt högt. Vi tycker om att ha en hög nivå vad gäller kunskapen om siffror i ett bolag. Alla styrelser behöver minst en person som är riktigt duktig på siffror som kan vara ordförande för revisionskommittén, så frågan blir om man vill ha ytterligare en CFO”, säger Patrik Hammar.

Han påpekar att det förstås inte bara är finanschefer som kan siffror och att annan kompetens spelar roll. VD-erfarenhet är mest efterfrågad, och efter den, erfarenhet av resultatansvar. En tidigare CFO-roll kommer på tredje plats på önskelistan.

”Generellt sett så har vi en hög kvalitet på CFO:s i Sverige. De har gått från att vara kamrerstypen som sitter och räknar på sin kammare till att vara en av de allra viktigaste medlemmarna i en ledningsgrupp, med bred strategisk förståelse. Vi har varit väldigt duktiga i Sverige på att coacha fram den typen av kompetenser”, säger han.

Förklaringen ser han bland annat i att Sverige har en hög andel storbolag per capita, där det har funnits utrymme och resurser att växa till en strategisk CFO.

”Idag är finanschefer väldigt placerbara i styrelser jämfört med hur det var för ett antal år sedan”, säger Patrik Hammar.

Färre nybörjare i Sverige

I genomsnitt i Europa har 31% av de nyrekryterade styrelsemedlemmarna inte någon form av tidigare erfarenhet från styrelsen i ett noterat bolag. I Sverige är siffran dock betydligt lägre, 17%, vilket placerar oss nära botten av listan.

Rekryteras det ur en ankdamm här?

”Nej, men om man tittar på den svenska företagspopulationen så har vi fler stora bolag per capita än de flesta andra; komplexa, internationella bolag. Då är det en trygghet att få in styrelseledamöter som verkligen kan corporate governance. Det är naturligtvis inget krav, men det känns bekvämare för en ordförande, en lägre risk, att få in personer som är välbeprövade.”

Men själv tycker han att det är viktigt att man är öppen för nykomlingar, inte minst på grund av könsperspektivet.

Inte längre i varandras knä

Men om det mer sällan rekryteras nytt blod i Sverige, innebär det att varje person sitter på fler poster här?

”Så var det mycket mer tidigare. Det fanns några få personer som satt i tio styrelser, alla i knät på varandra så att säga. Så är det inte alls längre. Nu har styrelserekryteringen professionaliserats och det är också högre krav på att man faktiskt har tid över till styrelsearbetet.”

Patrik Hammar berättar att man till exempel som medlem i en bankstyrelse inte får ha fler än fyra officiella uppdrag. Och att materialet man måste ta till sig inför mötena kan omfatta över 1 000 sidor.

På frågan om vilka trender som finns inom styrelserekrytering just nu lyfter Hammar fram professionaliseringen.

”Tidigare var det inte givet att du använde en executive search-firma. Du satt mer tillsammans med valberedningen och brainstormade, tog in tips från VD, styrelseordförande och kanske ett par till. I dag använder majoriteten externa rekryteraren få fram de bästa kandidaterna på internationellt basis, och för att få en oberoende granskning av personerna”, säger han.

Vilken kompetens eller personlighetstyp har ni svårast att hitta i dagsläget?

”I tung industriell miljö – gruv- eller tung maskindustri – är andelen kvinnor mycket lägre. För en viss typ av ingenjörstung bakgrund måste vi gräva djupt i våra nätverk och databaser. Bristen syns redan på universitets-, kanske gymnasienivå. Vilket innebär att andelen kvinnliga VD:ar i börsbolagen är alldeles för låg. Vilket i sin tur påverkar styrelserekryteringarna eftersom man ser tydligt i statistiken att VD-bakgrund efterfrågas”, säger Patrik Hammar.