Terrorvarning

Som Affärsvärlden tidigare berättat (nr 11/02) föreslog finansdepartementet i våras att bankerna skulle förlora sitt lagstadgade monopol på att ta emot inlåning från allmänheten. Det skulle helt enkelt bli fritt fram för snart sagt alla företag, som uppfyller vissa minimivillkor, att ta emot inlåning, låt vara att det skulle finnas en högsta beloppsgräns på 50 000 kronor.

Breddar marknaden

Tanken är givetvis att en sådan avreglering skulle bidra till att öka konkurrensen genom att bredda inlåningsmarknaden. Det är ett förslag i tiden med tanke på klagomålen om bristande konkurrens på bankmarknaden. Men alla jublar inte. Finansinspektionen, finansmarknadens statliga tillsynsmyndighet, har tidigare tagit avstånd från idén, som tidigare väckts av en statlig utredning. Härom veckan avstyrkte inspektionen i ett remissyttrande på nytt förslaget.

Finansinspektionen kan knappast misstänkas för att vilja begränsa konkurrensen. Motivet till att myndigheten går emot departementet och avstyrker förslaget är huvudsakligen behovet av konsumentskydd. Invändningen är att en i praktiken oreglerad inlåning kan komma att missgynna konsumenterna.

Med löften om hög ränta och med braskande marknadsföring kan det vara ganska lätt för företagen att dra till sig stora belopp, men kunderna skulle knappast vara medvetna om att det är ett sparande som är mer riskfyllt än vanligt banksparande. Även om sparbeloppen begränsas så kan det bli kännbart för kunderna om företaget går i konkurs. Denna typ av inlåning skulle nämligen inte omfattas av den så kallade insättningsgarantin, som skyddar banksparande upp till 250 000 kronor.

Brott hotar

Men det finns också en annan invändning. Det är att inlåningsverksamhet kan komma att startas i brottsligt syfte. Det hör till bilden att finansinspektionen har dålig erfarenhet av ett liknande upplägg. För några år sedan fanns en situation där det förekom att mindre sparkassor, som hade ganska fria tyglar, användes i brottsligt syfte. Denna lucka i lagstiftningen har täppts till, men av allt att döma befarar inspektionen att regeringen är på väg att göra om misstaget.

Svåra att kontrollera

Mångfald i all ära, men inspektionen oroar sig uttryckligen för att ju fler som släpps in på marknaden, desto svårare blir det att kontrollera att inlåningsföretagen inte missbrukar verksamheten, till exempel för penningtvätt. Eller rent av för finansiering av terrorverksamhet.

En av poängerna med finansdepartementets förslag är att det inte skulle krävas något tillstånd att starta inlåningsverksamhet. Det som skulle erfordras är en registrering hos finansinspektionen, men också på den punkten har inspektionen dåliga erfarenheter. Risken är stor att allmänheten uppfattar en sådan registrering som ett godkännande och att konsumenterna tror att företagen står under inspektionens tillsyn, vilket det inte alls är fråga om. Just den typen av negativa erfarenheter har man av försäkringsmäklarna, framhåller finansinspektionen.

Reglera hårdare

I stället för finansdepartementets modell vill finansinspektionen behålla den nuvarande ordningen. Hittills har detaljhandelsföretag som ICA kunnat ta emot förskottsmedel på sina kundkortskonton till god ränta utan särskilt tillstånd, men med en beloppsbegränsning på 15 000 kronor. Den möjligheten vill alltså inspektionen behålla, men har inget emot att höja beloppsgränsen till 25 000 kronor.

Alternativet är, enligt finansinspektionen, att verksamheten regleras betydligt hårdare än departementet tänkt sig. Det betyder i klartext att inlåningsföretagen skulle behandlas ungefär som alla andra institut på bankmarknaden och också fullt ut stå under inspektionens tillsyn.