Tillväxten rasar enligt Borg

Tilltagande finansiell oro bidrar till att regeringen drar ned tillväxtutsikterna för i år och nästa år. Det framgår av regeringens finansplan som ingår i höstens budgetförslag från regeringen. Tillväxttakten i år dras ned med nära 30 procent både i år och nästa år.

“Sverige som är ett litet handelsberoende land påverkas av den svagare utvecklingen i omvärlden. Exportutsikterna försämras och investeringarna minskar. Köpkraften hos svenska hushåll dämpas när maten och bolånen blir dyrare”, skriver regeringen och tillägger att den mot denna bakgrund justerar ned sina tillväxtprognoser för Sverige.

BNP väntas, enligt regeringen, öka med 1,5 procent i år, 1,3 procent nästa år, 3,1 procent 2010 och 3,5 procent år 2011.

I vårbudgeten förväntade sig regeringen att BNP skulle öka med 2,1 procent i år, 1,8 procent nästa år, 2,9 procent 2010 och 2,5 procent 2011.

Enligt regeringen är det ekonomiska läget svårbedömt och osäkerhet kvarstår kring konjunkturutvecklingen. Bedömningen nu är att de negativa riskerna dominerar.

Regeringen ser en “betydande risk” för att problemen på de internationella finansmarknaderna blir mer utdragna.

I vårpropositionen bedömde regeringen att turbulensen på finansmarknaderna skulle klinga av till årsskiftet 2008/2009, men nu när oron på finansmarknaderna tagit ny fart under sommaren och hösten bedöms turbulensen fortsätta “en bra bit in i 2009”.

“Därtill finns det för Sveriges del en speciell risk kopplad till utvecklingen i de baltiska ländernas ekonomier. Till bilden hör också risker kopplade till svenska hushålls dämpade framtidstro och till den svaga produktiviteten”, skriver regeringen.

Regeringen konstaterar att konjunkturavmattningen i omvärlden har inneburit att svenska exportföretag har fått det svårare och att den finansiella oron och svagare internationell efterfrågan också bidrar till att investeringarna mattas av.

Samtidigt dämpas hushållens konsumtion på grund av att inflationen väntas stiga samt av höga räntor och en svag börsutveckling.

“Sammantaget innebär detta att utsikterna för svensk ekonomi är sämre jämfört med bedömningen i vårpropositionen”, skriver regeringen.

Inflationen, mätt som KPI, väntas uppgå till 3,8 procent i årsgenomsnitt 2008, 2,4 procent 2009, 1,3 procent 2010 och 2,7 procent 2011.

I våras spådde regeringen att KPI skulle uppgå till 3,2 procent i årsgenomsnitt 2008, 2,8 procent 2009, 2,5 procent 2010 och 2,4 procent 2011.

Regeringen skriver att inflationen har stigit snabbare än förväntat. Utvecklingen beror till stor del på livsmedels- och energipriserna, inte minst oljepriset. Den successivt stigande inflationen i Sverige de senaste åren beror till en viss del också på ett stigande inhemskt kostnadstryck. En förklaring till det är att produktiviteten utvecklats svagt under 2007 och 2008.

“En återhämtning i produktiviteten väntas dock ske när ekonomin tar fart. Bilden framöver är att inflationen faller tillbaka i takt med lägre oljepriser och svagare efterfrågan i ekonomin. Den svagare efterfrågan innebär också att löneökningarna dämpas.

Regeringen konstaterar också att den står bakom inflationsmålet. En väntad lägre inflation de kommande åren gör att Riksbanken förutses sänka styrräntan successivt för att hålla inflationen kring målet på 2 procent.

Riksbankens reporänta antas ligga på 4,75 procent vid utgången av 2008, 3,00 procent vid utgången av 2009, 3,25 procent vid utgången av 2010 och 4,00 procent vid utgången av 2011. I vårbudgeten spådde regeringen att reporäntan skulle ligga på 4,25 under hela prognosperioden.

nullnullnullnull