”Utmanande med flera markander”, Ola Espelund. Finalist, kategori Årets deal

Att kunna blockera samtal och identifiera uppringaren är vad Truecaller ägnar sig åt. Den största utmaningen för chefsjuristen Ola Espelund är att bolaget växer snabbt samtidigt som man redan existerar på över 150 marknader.
”Utmanande med flera markander”, Ola Espelund. Finalist, kategori Årets deal - Ola-TC 1200
Ola Espelund, finalist i kategorin Årets uppdrag, i Årets Bolagsjurist 2022.

Spamblocking och nummeridentifiering handlar om att kunna blockera ett samtal och att kunna identifiera vem som har ringt. Det är en nisch som börsnoterade Truecaller har gett sig in på, och via en app kan användare både se och blockera oönskade samtal.

”Vi tillhandahåller tillit i kommunikation och har ungefär 300 miljoner användare. Runt 70% av dem finns i Indien där vi har runt 220 miljoner användare. Våra andra stora marknader finns inom emerging markets. Och vår näst största marknad, mätt i antal användare, är Egypten,” säger Ola Espelund, som är chefsjurist på Truecaller.

Han är ansvarig för ett juristteam på sex personer som sitter i Stockholm, Bangalore i Indien och i San Francisco, USA.

Varför är Indien så stor marknad?

”Det problem som vi löser är relevant där. Man använder sin mobiltelefon på ett annat sätt än i Sverige. Problemet med spam och oönskad kommunikation är väldigt stort i Indien. Det kan handla om försäljning för man säljer mycket via telefon. Därtill finns inte den typen av offentliga register som vi har i Sverige.”

Vad är svårast i din roll som chefsjurist? 

”Att kombinera det faktum att vi växer väldigt snabbt samtidigt som vi har närvaro i över 150 marknader. Det är spännande men också en utmaning att hålla koll på lagstiftningen i så många länder. Men eftersom vi därtill är ett bolag med kraftig tillväxt, både omsättning och intjäning så gör det att komplexiteten ökar.”

Vad är det för typ regleringar som du stöter på?

”Vi omfattas av dataskyddsregleringar, alltså GDPR och liknande lagstiftningar som finns i de flesta länder och som börsnoterat företag måste vi dessutom följa alla börsregler.”

Dataskydd handlar om den personliga integriteten och det finns olika regelverk som ska tillämpas vid behandling av personuppgifter. Vilka uppgifter som anses vara extra känsliga ur integritetssynpunkt varierar i land efter land.

Hur skiljer sig dataskyddslagar åt mellan väst och emerging markets, går det att säga något generellt?

”Det finns regleringar i princip i alla länder och de ser ut på lite olika sätt, men generellt har emerging markets ofta större fokus på nationell säkerhet. Dessutom måste man vara öppen för tolkningar. Det är inte alltid självklart hur reglerna kommer att verkställas av myndigheterna och då måste man se hur de appliceras i verkligheten. Förutsägbarheten är lite lägre än på mogna marknader.”

Du är finalist i utmärkelsen Årets bolagsjurist, och detta i kategorin Årets deal för noteringen den 8 oktober förra året. Vad var svårast för dig i samband med börsintroduktionen?

”Att många frågor skulle hanteras relativt brådskande och att det dök upp saker man inte kan förutse. Det handlar om frågor från banker, investerare, rådgivare etcetera. Vi genomförde dessutom en omstrukturering av koncernen ganska tätt inpå börsnoteringen. Man strukturerade om de legala enheterna i koncernen för att anpassa sig till att vara ett börsnoterat bolag – vi renodlade koncernen – och det där var ett extra lager som kom ovanpå IPO:n.”

Vad lärde du dig av noteringen?

”Alla som har gått igenom en börsintroduktion som chefsjurist vet att det dyker upp saker efter hand. Jag tycker inte bara man ska lita för mycket på vad rådgivarna säger utan ha en egen uppfattning. Det går att göra annorlunda än vad rådgivarna säger. Jag tror det är viktigt att förstå att bankerna har sitt incitament, rådgivarna har sitt och bolagsjuristen måste göra det som blir bäst för bolaget.”

Vad har du gjort tidigare?

”Tidigare var jag chefsjurist och satt i ledningsgruppen för konsumentbanken Marginalen i tre år. Det finns flera likheter mellan Marginalen och Truecaller. De är båda grundar-ledda företag. Man måste lära sig, och tycka om, att jobba med bolag som drivs av en grundare som fortfarande är aktiv i bolaget. Det är väldigt annorlunda än att jobba med en tillsatt VD, det kräver en helt annan passion”.

Dessförinnan arbetade Ola Espelund inom telekom, då han var på Telia i tre år och jobbade mycket med avyttringen av Telias Eurasien-verksamhet.

”Det är flera saker jag lärde mig under den perioden som jag har nytta av idag, däribland reglering i emerging markets. Telekom och datalagstiftningen har många likheter.”

Du sitter i Truecallers ledningsgrupp – var det en självklarhet?

”Jag kom in efter tag. Juristen har inte alltid en självklar roll i ledningsgruppen. Man måste kunna visa att man kan bidra, och då räcker det inte bara med compliance utan man måste kunna vilja bidra med strategi, och affärsmannaskap.”

Namn: Ola Espelund

Aktuell som: Finalist, Årets bolagsjurist, kategori Årets deal

Ålder: 39

Började på Truecaller: I maj 2021, dessförinnan konsumentbanken Marginalen, Telia och Mannheimer Swartling.

En bra bolagsjurist är någon som: Har en utomordentlig förståelse för den legala och affärsmässiga kontexten och kan bidra med att strukturera affären för att ge optimala förutsättningar och samtidigt hantera risker. Man behöver vara både snabb och långsiktig.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



Annons från Trapets
Annons från Invesco