EQT-grundaren vill hjälpa skogsägare tjäna pengar – på biologisk mångfald

Conni Jonsson har lockat flera näringslivshöjdare till sitt senaste projekt, Qarlbo Biodiversity, som siktar på att bygga upp en marknad för biologisk mångfald med biokrediter. "Det är en inkomstmöjlighet för skogsägare", säger VD:n Aleksandra Holmlund till Affärsvärlden.
EQT-grundaren vill hjälpa skogsägare tjäna pengar – på biologisk mångfald - eqt-conni
Conni Jonssons bolag Qarlbo Biodiversity med VD Aleksandra Holmlund inleder ett samarbete med ett irländskt techbolag för att skapa ett system för biokrediter. Foto: Pressbilder

Det var några år sedan som Conni Jonsson, grundare av riskkapitalbolaget EQT, flyttade hem sitt holdingbolag Qarlbo från Luxemburg. Idag har han byggt upp en nytt affärsimperium med en rad dotterbolag huserandes under under Quarlbo, till exempel Qarlbo Property och Qarlbo Energy.

System för biokrediter

Ett av de senaste bolagen i sfären är Qarlbo Biodiversity som siktar på att utveckla ett system för biokrediter. I styrelsen sitter bland annat Göran Sandberg, känd från Wallenbergfamiljens investmentbolag FAM, och tidigare Telia VD:n Per Arne Blomquist.

”Jag har pengar och möjligheter nu att göra en massa bra saker. Det får jag energi av. Biodiversity (biologisk mångfald, reds. anm.) är en sån sak. Jag var ju miljömupp en gång i tiden. Demonstrerade mot kärnkraft och så”, uppgav Conni Jonsson till Affärsvärldens under EQT:s kapitalmarknadsdag i våras.

Redan då kunde han berätta om att han samlat ihop ett team på 15 personer som utarbetar vetenskapliga metoder som ska användas för att certifiera skogsområden i hela världen.

Ett finansieringsverktyg

Nu konkretiseras den strävan berättar Aleksandra Holmlund, VD på Qarlbo Biodiversity, och även engagerad i ett licentiatprojekt vid Sveriges Lantbruksuniversitet om biokrediter.

Syftet är att stärka den biologiska mångfalden och samtidigt ge inkomster till skogsföretag och privata skogsägare utanför det traditionella skogsbruket.

“Biokrediter är ett finansieringsverktyg som företag kan använda för att engagera sig i frågor rörande biologisk mångfald. Idag är skogsbruket organiserat för att producera virke till marknaden”, säger Aleksandra Holmlund till Affärsvärlden.

”Vi tror att det framtida skogsbruket inte bara kommer att handla om att producera virke, utan även andra nyttor som kolinbindning och olika ekosystemtjänster. Här kan biokrediter vara med och hjälpa till och bygga upp en marknad för biologisk mångfald”, fortsätter hon.

Ny marknad i skogen

Nu har Qarlbo Biodiversity inlett ett samarbete med det irländska företaget Treemetrics om att utveckla en mjukvarulösning för att övervaka, rapportera och verifiera biologisk mångfald i skogslandskapet.

“Den här lösningen ska hjälpa till med att bedöma olika naturvärden i befintliga skogar, men också kunna följa upp vilka åtgärder som gjorts. På så sätt kan arbetet följas upp av en tredjepart och användas för utfärdandet och prissättningen av framtida biokrediter”, säger Aleksandra Holmlund.

Uppenbara tillväxtmöjligheter

En drivande faktor i Qarlbo Biodiversitys är den globala biodiversitetskrisen. Inom EU-kommissionen pågår det arbete med att förbättra den biologiska mångfalden i unionen och de senaste åren har en rad olika direktiv och lagförslag presenterats. Här finns det uppenbara tillväxtmöjligheter, konstaterar Aleksandra Holmlund.

“Vi ska etablera oss gobalt, eftersom vi tror att intresset för att bevara biologisk mångfald kommer att öka och då behövs det både fungerande verktyg för det och en fungerande marknad.”

Modellen är att till exempel en skogsägare får betalt för att de utför extra åtgärder i skogsbruket för att främja biologisk mångfald. Köparna av biokrediter kan sedan tillgodoräkna sig insatserna som en del av företagets miljöarbete som till exempel att bidra till en så kallad netto-positivt fotavtryck.

Pilotprojekt i Dalarna

Aleksandra Holmlund har också bedrivit ett pilotprojekt tillsammans med Swedbank och Orsa Besparingsskogar där parterna skrev ett avtal som sträcker sig 20 år fram i tiden.

“I det projektet åtar sig Orsa Besparingsskogar att sköta och utveckla den biologiska mångfalden medan Swedbank betalat för de biokrediter som finansierar arbetet.”

Nyligen startades också Swedish Biocredit Alliance som ska arbeta med att få fart på marknaden för biokrediter.

Läs ocksåConni Jonssons nya imperium utanför EQT: ✓ Grön energi ✓ Lyxhotell ✓ Abba-museum

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



Här hittar du fler intervjuer