Alice Teodorescu: Blockpolitiken är död, länge leve blockpolitiken!

Fyra av tio centerväljare har lämnat partiet under det senaste året. I fjol samlade Centerpartiet stöd av 10% av väljarkåren, hade det varit val i dag hade partiet fått 6,1% av rösterna. Av den senaste sammanvägningen av mätningar från samtliga undersökningsinstitut som mäter opinionsläget i Sverige, Omnipoll, framgår att trenden är tydligt negativ. Så negativ att Centerpartiet har goda förutsättningar att segla upp som det nya krispartiet jämte Miljöpartiet.

Enligt opinionsanalytikern Angelica Cöster, på mätinstitutet Demoskop, började stödet sjunka i samband med att Liberalerna lämnade Januariavtalet som därmed föll samman förra sommaren. Efter att Magdalena Andersson tillträdde som partiledare för Socialdemokraterna i november i fjol har nedgången fortsatt ytterligare.

Svensk politikKrönika

Alice Teodorescu: Efter åtta år med S – nu måste högern bli tydligare för att vinna

Av den sammanvägda mätningen framgår också att Liberalernas uppåtgående trend håller i sig. Paritet hamnar på 4,4% och skulle därmed, om det var val i dag, klara sig kvar i riksdagen. Liberalernas uppgång, efter att Johan Pehrson tog över partiledarskapet, kan förklaras med positiva väljarströmmar från såväl Moderaterna (vars väljare historiskt haft en tradition av stödröstande på det gamla Folkpartiet), som från Centerpartiet.

Det senare är särskilt intressant efter förra veckans budgetomröstning, där Centerpartiet röstade för regeringens budget och därmed cementerade sin roll som en avgörande del av Socialdemokraternas regeringsunderlag. Varje väljare som lämnar Centerpartiet till förmån för Liberalerna bidrar därmed till att förändra maktförhållandena mellan de nya blocken och därigenom påverka förutsättningarna för valutgången, till borgerlighetens fördel.

Det senare vill Lööf däremot inte kännas vid. I en tweet, efter en osedvanligt otydlig intervju också för att komma från Annie Lööf, skriver partiledaren att: ”Centerpartiet går till val på en konstruktiv, lösningsorienterat politik som lutar åt mitten. För klimatet, jämställdheten, landsbygden och jobben. Den statsminister som klarar av att ge Sverige det, har goda förutsättningar att få Centerpartiets stöd”.

SD-aversionen viktigare än politikens innehåll

Problemet för Annie Lööf är att detta inte är sant och vad värre är – alla vet att så är fallet. Ända sedan misstroendeomröstningen om Transportstyrelsen under Stefan Löfvens (S) första mandatperiod, vilket såhär i efterhand får ses som startskottet för Alliansens totala sönderfall, har Centerpartiet gjort klart att aversionen mot SD övertrumfar politikens innehåll. Därmed har man indirekt frånsagt sig den centrala roll som mittenpartier har, det vill säga att agera kungamakare.

Svensk politikKrönika

Alice Teodorescu: Hur kommer det vara att vakna upp i Kristerssons Sverige?

Syftet med Januariavtalet var ju som bekant att utestänga Sverigedemokraterna från inflytande, även om man plikttroget inlemmade Vänsterpartiet till ekvationen. Om politiken hade stått i fokus, på det vis Lööf påstår, hade partiet redan år 2018 släppt fram en Kristerssonregering och då fått igenom mycket mer centerpartistisk politik än vad som blev fallet inom ramen för Januariavtalet.

Men eftersom man gjort kampen mot Sverigedemokraterna till sitt främsta existensberättigande, och eftersom man svalt Socialdemokraternas narrativ om att allt utom en S-ledd regering öppnar upp för demokratins undergång, är förhandlingspositionen denna gång kraftigt försvagat. Varför skulle Socialdemokraterna förnedra sig genom att driva politik långt ifrån de egna övertygelserna ännu en gång när man nu säkert vet att Centerpartiet saknar alternativ åt höger?

Det finns med andra ord ingenting som Centerpartiet skulle kunna motsätta sig i en kommande regeringsförhandling med Magdalena Andersson, inte ens att få vänsterpartisten Nooshi Dadgostar, som regeringskollega, utan att förlora all trovärdighet. Det är goda nyheter för nämnda Dadgostar som skickligt föser den makthungriga regeringen framför sig, men desto sämre nyheter för de väljare som drömmer om den mittenpolitik som Annie Lööf så ofta återkommer till.

Reformerade block tar form

Stefan Löfven talade tidigt i sitt partiledarskap om vikten av att bryta upp blockpolitiken. Han hade goda skäl till det. Med blockpolitikens logik och ett allt starkare sverigedemokratiskt parti, som orienterade sig allt tydligare åt höger, fanns ett reellt hot mot Socialdemokraternas möjligheter att åter vinna regeringsmakten.

Löfven lyckades delvis med sin uppgift; visserligen splittrades Alliansen, som en följd av SD-hotet, men att bryta blockpolitiken visade sig svårare. Det som istället hänt är att Centerpartiet bytt betydande delar av sin väljarbas, från borgerligt sinnade till mer vänsterorienterade, och därmed har partiet positionerat sig som en del av ett rödgrönt regeringsunderlag. Parallellt har Sverigedemokraterna inlemmats med den borgerliga planhalvan.

Om Annie Lööf sagt vad hon menat, och menat vad hon sagt, hade hon kunnat ställa sig utanför blocken och därmed utgjort en egen enhet i det politiska landskapet. Det hade emellertid förutsatt att hon i praktiken förhandlat med respektive block, utifrån den för stunden aktuella frågan. Men så är alltså inte fallet.

Lööf – vice statsminister eller lämnar rollen

Det mesta pekar på ett mycket jämnt val också i september. Två tänkbara scenarier utkristalliseras sig utifrån dagens opinionsläge: antingen gör Centern, ihop med Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, ett starkt val som säkrar regeringsmakten åt vänsterblocket. I den regering som då tar vid, med Magdalena Andersson i spetsen, kommer Annie Lööf ingå som vice statsminister.

Eller så gör Centern ett dåligt val och tappar många väljare till Liberalerna och Socialdemokraterna, samtidigt som Miljöpartiet åker ur riksdagen, varför nästa statsminister kommer heta Ulf Kristersson (M). I det läget lär Annie Lööf, som suttit näst längst som partiledare av samtliga nuvarande, att lämna över stafettpinnen till någon annan, varpå resan tillbaka till borgerligheten kommer att påbörjas.

Därmed lär alla drömmar om den breda mitten en gång för alla att falla i glömska och det mesta bli sig likt till form, om än inte till innehåll.

Alice Teodorescu Måwe är chef för samhällskontakter hos Academedia, skriver för Afv som fristående borgerlig skribent.