Stråberg: Finns det något positivt? Ja, se bara på Nato och dina pengars möjligheter

Det är svårt att hålla humöret uppe just nu - men på ett antal områden finns det ändå hopp och möjligheter, skriver Alexandra Stråberg. Detta märks bland annat i att västvärlden har gått ihop och kunnat enas mot Rysslands invasion av Ukraina.
Stråberg: Finns det något positivt? Ja, se bara på Nato och dina pengars möjligheter - positivt straberg
Foto: TT

Jag har precis avslutat ytterligare en intervju där kontentan är att det konjunkturella läget inte ser jättebra ut framåt. Faktiskt inte alls bra ut. Sen har vi alla dessa föreläsningar som jag hållit den senaste tiden kring den makroekonomiska utvecklingen och globala trender. Pratat om det kritiska läget för klimatet, problemen med den sociala hållbarheten, ökade militära investeringar, ökad geopolitisk obalans, sämre global konjunktur, sårbar energiförsörjning och ökad mental ohälsa. Det är ju svårt att hålla humöret uppe måste jag säga.

Vid den senaste tillställningen jag pratade på, hade jag fått tiden i agendan som de kallade för ’Inspirationsföreläsning’. Svårt läge med tanke på det jag skulle prata om, alltså om man inte tolkar inspiration som depression. Efter föreläsningen då jag ändå försökt att hålla det lite gladare får jag en fråga från en man långt bak i rummet:

”Men vad finns det för positivt? Finns det något?”.

Där kom den, 10 000-kronorsfrågan. Frågan jag har ställt till mig själv många gånger när jag suttit med mitt omvärldsanalysarbete eller inte kunnat sova på natten.   

FINNS HOPP TROTS ALLT

Så, låt oss försöka. Vad finns det för positivt? När jag pratar om global utveckling brukar jag kategorisera utvecklingstrender och händelser som effekter med både risker och möjligheter. Just riskerna är kanske de mest uppenbara och möjligheterna lite svårare att få grepp om. Men jag tänker att på ett antal områden finns det ändå hopp och möjligheter. Det får duga i dagsläget stället för positivt. Låt oss ta några exempel (och behålla det lite mer optimistiska perspektivet). 

Jag tänker att västvärlden har gått ihop och kunnat enas mot Rysslands invasion av Ukraina. Jag tänker även att våra politiska partier har kunnat enas när vi har haft stora politiska svårigheter som ansökan till Nato. Vi har kunnat se över båda landsgränser och politiska gränser för att svårigheterna varit större än så. Detta borde kunna leda till att vi bättre kan hantera andra större kriser och stå enade. Det måste väl ändå vara bra?  

INNOVATIONER ISTÄLLET FÖR BISTÅND?

Jag tänker också kring området forskning- och innovation. Sannolikt har jag lite för stor tilltro till att forskning och innovation kommer att rädda världen, men vad ska annars göra det? Här är ett område där Sverige är ett land med komparativa fördelar.

Jag funderar på om vi inte skulle kunna göra större nytta i världen genom att rikta om delar av vårt bistånd till att dela med oss av innovationer. Idag uppgår biståndet till 42,5 mdkr och detta riktas mot en mängd olika områden och delar i världen och även till del av hanteringen av migration här hemma. Om vi var villiga att sprida innovation och forskning mer skulle det kunna innebära att alla länder inte behöver ta alla de utvecklingssteg som rikare länder har gjort. Man kanske till och med skulle kunna hoppa över de mest miljöbetungande? Skulle vi kunna bjuda lite mer på detta som en del av vårt bistånd? Det vore väl ändå en rejäl ’jordtjänst’.  

ENERGIFÖRSÖRJNINGEN EN MÖJLIGHET

Kopplat till detta tänker jag också kring energiberoendet. När vi nu äntligen insett att det aldrig är en bra idé att lägga sin energiförsörjning i knät på en diktator (who knew?) så ser vi större investeringar i förnyelsebara energislag. Energisubventioner och ökade offentliga investeringar. Självförsörjning är kanske för mycket att tro på (eftersom kärnkraft fortfarande är paria), men trots allt är ju en nationell energiförsörjning enklare att kontrollera. Oavsett, att som land inventera och riskbedöma sin egen energiförsörjning och sedan göra något åt det låter som en mycket god möjlighet. 

Nästa möjlighetsområde får handla om saker som vi själva kan göra när man känner sig maktlös kring de globala händelser som pågår runt oss (och kanske även för att ta bort tankarna lite från ökad inflation och ökad ränta). Jag gissar att du kanske undvikit att gå in och kollat utvecklingen på ditt sparande den senaste tiden, jag förstår dig, men gå in och titta på dina pengar ur ett annat perspektiv. Vad vill du att dina sparpengar ska gå till? Vet du vart de går idag? Sätt dig vid datorn och kolla och ställ frågor till din bank. Du har en enorm makt att påverka via dina pengar. Follow the money som man brukar säga.  

Besvarar detta 10 000-kronorsfrågan? Jag vet inte, men det känns i alla fall lite bättre att ha med detta i bakhuvudet när man läser rubrikerna i tidningarna. Lite som Churchill sagt: The pessimist sees difficulty in every opportunity. The optimist sees opportunity in every difficulty. Det kanske får duga just nu. 

Alexandra Stråberg är chefsekonom på Länsförsäkringar.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



Här hittar du alla krönikor