Climeons vd: ”Världens största bolag” om vi lyckas

Ni har precis presenterat er rapport, men ni har även kommunicerat orders och samarbeten i sommar. Det händer väldigt mycket kring ert bolag just nu?

– Det är spännande tider och jag kommer aldrig kunna klaga på att det är för mycket att göra när vi har valt det själva. Det går väldigt fort, och det går enligt vår väldigt aggressiva plan.

Hur styrks upprepat påstående att tekniken levererar en marknadsledande verkningsgrad i lågtemperatursegmentet? Finns där oberoende verifiering att referera till som visar att tekniken i praktiken uppnår marknadsledande verkningsgrad i stor skala och över längre tid?

–  Under noteringen gjordes en grundlig genomgång av hur vi ligger till jämfört med övriga alternativ på marknaden, det är den undersökningen som ligger till grund för uttalandet. Frost & Sullivan har även gjort en egen bedömning (en hänvisning till när industrikonsultfirman Frost & Sullivan gav pris till potentialen i Climeons maritimaffär år 2015, reds anm).

Var, när och av vem har den största geotermi-anläggningen med Climeeon-maskiner hittills varit driftsatt i skarp produktion?

– Den första geotermi-anläggningen håller på att startas upp på Island nu.

Samma fråga men gällande era industriella installationer. Största installation hittills med publik info kring prestanda i skarp drift?

– Viking Line är den första och största installationen inom Maritimsegmentet. Den har varit igång sedan november 2015 och vi har levererat helt enligt överenskommelser vad gäller prestanda och upptid. (Ett pressmeddelande från Viking Line redan från december 2015 bekräftar större bränslebesparingar än förväntat under testperiod i samband med att samarbetet skalades upp, reds anm.)

Stämmer det att ni ser systemen ska kunna stå och arbeta i upp till 30 år, om de underhålls rätt?

– Ja, de rörliga delarna är ganska okomplicerade. Utöver turbin och turbinlager finns där inget i övrigt som slits på ett sådant här system, och det finns turbiner som varit i drift i betydligt längre än 30 år. Siffran 30 år kommer ursprungligen från marinbranschen, där de som bygger fartyg vill att komponenterna ska hålla i minst 30 år.

Gäller det här med 30 år även er isländska värmeenergisatsning?

– När man sätter designen för den här typen av system med målet att de ska fungera i 30 år så gör man sannolikhetsanalyser på att alla systemets delar och komponenter som rör sig ska klara det. Om några år så kommer vi att ha lärt oss jättemycket, och vi kommer att hitta saker längs med vägen som vi måste förbättra.

Climeon marknadsförs med koppling till KTH. Vilken KTH-forskning står bakom nuvarande system?

– Climeon har använt resurser från KTH genomgående i prototyputvecklingen mellan 2011 och 2014, men det är ingen KTH-forskning som ligger bakom Heat Power-systemet.

Bygger er kärnteknik ”C3” på allmänt kända fysikaliska principer? Är det är ett smart system som ni patenterat, snarare än tekniken som sådan?

– Ja, det kan man säga. Det går inte att komma runt att nästan allting är rankine-cykler (ångkraftcykler). Du kan nästan säga att det är en ORC (organic rankine cycle), men där tycker vi att vi haft så många saker som skiljer oss åt att vi skaffade ett eget namn (C3). En variant på rankine-cykel är det dock. Innovationen handlar inte om en enda grej, utan om kanske fem större saker i systemet, svarar Öström och utvecklar:

– Grunden i hela systemet är att vi ligger i vakuum och kör, vilket för med sig en massa fördelar. Går du till en termodynamisk handbok så står där ’gå inte till vakuum’, eftersom det medför de tvåa stora problemen att det kan läcka in luft och att systemet blir stort. De här två problemen var de första vi knäckte, inne på KTH. Då öppnade vakuumets låga tryck upp för ett litet och nätt system, som kräver väldigt lite material. Systemet har en turbin som sitter i mitten. På turbinens ena sida är trycket högre, från den interna vätska som gasifierats av varmvattnet, och på andra, kalla sidan turbinen har systemet ett vakuum. Det ger väldigt bra förutsättningar för turbinen, som får väldigt hög tryckkvot, mellan 2 bar på ena sidan turbinen och vakuum på andra sidan.

Det nämndes i ett USA-patent att er ”arbetsvätska” handlat om koldioxid (CO2) plus minst en alkalimetallhydroxid, ammoniak (NH3) eller minst en amin. Är det är den lösning som nu används?

– Nej, vi har under årens lopp hittat en ännu bättre lösning men har inte gått ut med vilken det är… Det som skiljer mot det första patentet som vi släppte, som beskriver C3-cykeln i detalj, är att det vi har nu är väldigt likt, men att vi har lärt oss på vägen och fortsatt att optimera. Vi har inte koldioxid i systemet längre utan ’en annan grej’, som fungerar bättre. Vi gick igenom 3 500 olika molekyler under ett års tid ungefär, innan vi kom fram till vilken det skulle vara.

När tillkom den nya ”arbetsvätskan” och är den jättehemlig?

– Det är länge sedan längs vägen, år 2013–2014 då vi hade massor med spår. Våra kunder vet så klart vad vi kör med och det kommer förr eller senare att komma ut, men det är bra att behålla några företagshemligheter så länge man kan. Patenten sitter i andra delar av systemet.

Är er ”arbetsvätska” miljövänlig? Om inte, är alla miljötillstånd klara för geotermi på Island?

– Ja, den är miljövänlig. Den löper heller ingen risk att påverkas av f-gasförordningen.

Hur stor andel av Climeons tänkta maskinleveranser ska utgöras av industri (inklusive maritim) respektive geotermi i det korta loppet?

– Orderstocken fördelade sig vid andra kvartalets utgång enligt följande: 94 procent Geotermi, 5 procent Maritim och 1 procent Industri, vilket kan ses som en indikation på hur leveranserna kommer fördela sig i det korta loppet.

Vilka är Climeons viktigaste strategiska och kommersiella prioriteringar under resten av 2018? Under 2019? 2020?

– Vårt mål och vår strategi inom geotermisegmentet är att fortsätta vinna affärer i fem nyckelländer: Island, USA, Kanada, Tyskland och Japan. Vi har nu vunnit order i samtliga fem nyckelländer och har en total orderstock på närmare 740 miljoner kronor. Således är en naturlig prioritering nu att genomföra fler leveranser och ta Heat Power-systemen i drift. Inom maritimsegmentet är målet att bli standardlösning och där löper arbetet på enligt plan. Vi prioriterar även fortsatt det industriella segmentet, inklusive landbaserade generatoraggregat.

Gäller tre års återbetalningstid industriella spillvärmekunder? Helt utan subventioner?

– Ja, det stämmer.

Vad är återbetalningstid för geotermikunder utan subventioner? På Island? I Japan?

– Exakt hur lång återbetalningstiden är beror på ett antal faktorer: de varma och kalla källornas temperatur, integrationskostnader och elpriser. Generellt är affären finansierad på så sätt att Heat Power-operatören börjar tjäna pengar efter väldigt kort tid, men man har tex en betydligt högre irr (internränta, ett avkastningsmått på investeringen, reds anm.) i Japan än på Island.

Allt annat lika så ska isländska kunder bli lönsamma på det landets låga elpriser medan japanska kunder skulle kunna bli extremt lönsamma på deras väldigt höga elpriser?

– Ja. Vissa saker är dyrare i Japan, men det är inte så signifikanta skillnader. Det gör att det japanska caset helt enkelt är bättre. Men vi tycker samtidigt att det är perfekt för oss som bolag att vara på just Island. På marinsidan har vi dragit otroligt stora lärdomar i och med deras ’nitiska’ krav på kvalitet och säkerhet, som vi möter i form av de certifieringar vi gör. På geotermisidan innebär Island att vi hela tiden måste pressa allting för att göra hela den totala affären och dess lösningar bättre. Det känns otroligt bra att vi på Island börjar vi med att ta fram en lösning som fungerar där det är som svårast, för tar du dig igenom det så blir allting annat enkelt. Det här är kännetecknande för vårt bolag.

Vad kommer Islands-filialen att syssla med och hur kommer ditt chefskap för denna att vara upplagt?

– Islandsfilialen är nödvändig för det servicearbete som kommer pågå på Island och innebär en ganska liten administration.

Hur har samarbetsprojektet med Aligned* utvecklats? Vad är uppnått och vilka är lärdomarna?

– Arbetet med Aligned pågår fortsatt för att hitta det bästa sättet att koppla ihop Climeons Heat Power-system med datacenter.

* Aligned är ett amerikanskt datacenterbolag vars samarbete med Climeon pågått sedan år 2012 och som i ett gemensamt pressmeddelande med Climeon i oktober 2016 talade om genombrott och en ”planerad” leverans av dåvarande Climeon-modulen ”Ocean”, till en kapacitet om totalt 1 megawatt (MW), reds anm.

Vad är ”lång sikt” vad gäller era lönsamhetsmål?

– När vi vid noteringen tog in 230 miljoner så sade vi dels att vi inom kommande 12 månader kommer att göra av med ungefär 100 miljoner kronor, i upprampning och uppbyggnad av bolaget. Vi sade också att resterande pengar ska räcka för att ta oss till lönsamhet. Denna fullt finansierade affärsplan har vi inte avvikit från, utan vi säger fortfarande samma sak. Planen ger ungefärliga tidsramar, men vi kan inte säga exakt när kassaflödet eller resultatet vänder. Beroende på vilka affärer vi får kan det gå fortare eller ta längre tid.

Avser er långsiktiga bruttomarginalmål på 50 procent endast maskiner?

– Bruttomarginalen är endast på maskinerna. Till det tillkommer 2 000 – 12 000 euro i support per modul och år, vilket vi tar separat betalt för årligen i förskott, samt 5 000 euro obligatoriskt per modul och år för Climeon Live, vår molnmjukvara kopplad till styrsystemet.

Blir det stor skillnad i bruttomarginal beroende på var maskinerna används?

– Som det är nu har geotermi varit väldigt mycket bättre för oss. Där har vi kunnat hålla uppe priserna väldigt bra. Vad gäller maskinens kostnader så är vi idag inte på 50 procent, men vägen dit känns väldigt bra.

Ni verkar satsa mycket att bygga upp en eftermarknad redan från start?

– Eftermarknaden är alltid intressant så det är lika bra att sätta igång tidigt med att mäta hur det går för oss på service och liknande. Att vi redan från början valde att gå över mot en mjukvarulicens var däremot ett ganska vågat drag, men vi ser det som ett av de bättre dragen som vi gjort. Att få den typen av (återkommande mjukvaru-)betalning är inte svårt om du bara är väldigt tydlig redan från (början) när du börjar prata med kunderna: att du berättar att ’det här är betalningsvillkoren som gäller’ och att Climeon Live (den obligatoriska mjukvarulicensen i Heat Power-systemet, reds anm) inte ens är upp till diskussion.

Är Varmaorka helägt av CP Energy?

– Värmeoperatören Varmaorka startades som dotterbolag till investmentbolaget CP Energy, med ursprung från finansierings- och affärsutvecklingsbolaget Centra. Därtill har Baseload Capital gått in med en minoritetspost i Varmaorka.

Hur mycket deläger Baseload, som Climeon deläger, i Varmaorka, Climeons största kund?

– En minoritet. Bakgrunden är de ursprungliga finansieringsvillkoren i pressmeddelandet från augusti i fjol. Att Baseload sedan startades var dels för att möjliggöra expansionen, men också för att hålla Climeon fokuserat på produktförsäljning och eftermarknadstjänster, och inte på finansiering.

Vad är Climeons och Baseloads nuvarande affärsrelation till SEK och EKN inom geotermi, förutom att de visat intresse för Islandsprojektet? Pågår förhandlingar om svensk exportgaranti för Island eller någon annan affär? Vad återstår för krav på er att leverera för att kunna få exportgaranti?

– Climeon samarbetar nära med Almi, SEK och EKN och för diskussioner om exportkrediter på olika marknader. Det svenska exportkreditsystemet kommer vara en viktig del för Climeon, framförallt när det gäller geotermiska affärer. Vid dessa affärer är det dock inte Climeon som får garantin eller finansieringen från SEK och EKN, utan den lokala kunden på respektive marknad och dess bank.

Har Almi och/eller EKN och/eller SEK varit med och finansierat fler exportaffärer än Viking Line?

– I dagsläget är det affären med Viking Line som de har finansierat.

Vem företräder Climeons aktieägares intressen i Baseload-styrelsen?

– Climeons styrelseordförande Per Olofsson sitter i styrelsen för Baseload Capital.

Hur är det tänkt att Baseload ska finansiera projekten med er teknik? Finns det avtal som reglerar hur de ska erbjuda finansiering till Climeons affärer och hur de ska få ta betalt för det?

– Vi har minsta möjliga koppling till Baseload och alla sådana här frågor borde du egentligen ta med dem. Tänk dig Baseload som en kombination av bank och riskkapitalbolag som finansierar projektet och kunden. Det är sedan kunden som upphandlar moduler för leverans från Climeon, en affär som Baseload egentligen inte har att göra med.

I Japan är det i praktiken Baseload som bildar er operatörskund för den första pilotordern?

– I botten i Japan är det ett japanskt bolag som installerat solkraftverk och andra energianläggningar. Det lokala bolaget sitter i förarsätet i den värmekraftoperatör som formas, där Baseload egentligen nu bara injicerat ’en del av pengarna’ och blir i minoritet.

Vad heter er japanska partner?

– Vi har inte gått ut med namnet än, men det kommer.

Climeon avser inte, under några som helst framtida omständigheter, teckna nya finansieringsavtal eller förändra finansieringsavtal mot nuvarande eller framtida kunder på sådant sätt att Climeon kan behöva tillskjuta eller garantera ytterligare finansiering åt kund, varken direkt mot kund eller indirekt i form av ytterligare finansiering till Baseload?

– Climeon har för närvarande inga sådana avsikter.

Hur ska privatsparare se på er risknivå som listat bolag?

– Som bolag har vi väldigt hög potential, vilket ses på de affärer vi gör. Sedan är vi värderade till nästan fem gånger orderboken. En hög värdering jämfört med ett klassiskt industribolag, men om man tror att vi kommer att lyckas med det vi är ute efter så är den här värderingen ingenting. Jag tror man måste se oss långsiktigt – och har man en tro på att vi kommer ha behov av mer energi i världen och behov av en stabil baskraft, som komplement till sol och vind, så är det här en väldigt bra investering.

Var kan Climeons vision att göra så mycket miljönytta som möjligt ta bolaget på säg 10 års sikt?

– Värmekraft kan bli störst av alla förnyelsebara energikällor. Den är väldigt kompakt och den fungerar hela tiden, jämfört med sol och vind som är intermittenta om de inte kombineras med batterier, och den finns överallt. Både geotermin och restvärmeåtervinning är väldigt stora marknader. Lyckas vår ambition om att bli störst inom värmekraft så kan de som är insatta räkna ut att vi då blir världens största bolag. Om det blir så får vi se, det är en lång väg dit med många hinder längs vägen. Att växa marknaden är jätteviktigt då varje system vi sätter ut sparar koldioxid.

LÄS AFFÄRSVÄRLDENS SÄLJRÅD

Ovanstående långversion av analysintervjun med Climeons vd Thomas Öström publiceras exklusivt på Analys+.

Intervjun gavs i samband med Affärsvärldens analys Grönt och hajpat – men hög risk, som utmynnade i ett säljråd för Climeon-aktien på ett års sikt.

Missa inga uppdateringar från Affärsvärlden Analys+. Följ oss på Twitter: @AFV_analysplus

Har du frågor eller synpunkter rörande tjänsten? Maila oss på: analysplus@affarsvarlden.se