Efter valet: Får vi presentera Göran Bildt!

Omvärlden och kompromissandet suddar ut gamla skillnader ipolitiken. Vi kommer att få en Göran Bildtregering.

Likheterna är förvånansvärt stora i de två mest sannolikaalternativen till regering efter valet den 20 september. Detvisar en genomgång av de viktigaste politikområdena i valet.Oavsett om det blir Carl Bildt eller Göran Persson som bildarregering, kommer de nämligen att tvingas kompromissa – och det inästan alla frågor. Valstriden handlar därför enbart om attskaffa sig en så bra sits som möjligt i den förhandling somkommer att följa efter valet. Ju fler röster, desto starkarekort i kompromissförhandlingen.

Det mest sannolika är att resultatet av valet blir antingen ensocialdemokratisk minoritetsregering eller en borgerligmajoritetsregering. Så har utfallet varit i nästan varje valunder efterkrigstiden.

Sedan Per-Albin Hansson blev statsminister för första gången1932 har socialdemokraterna lett regeringar under 54 av de 66åren. Under dessa regeringsår har (s) haft egen majoritet enbarti sex år (1940 – 44 och 1968 – 70).

Under hela 48 år har alltså socialdemokraterna regerat iminoritet, och under denna tid har de haft tre regeringskriser -1936, 1957 och 1990 – som slutade med att statsministern avgick.I samtliga fall återkom han dock direkt till makten. Det gåralltså att påstå att hur än valsystemet varit utformat, och vadän väljarna tyckt om socialdemokratin, har partiet haft storförmåga att regera i minoritet.

En skillnad är att vänsterpartiets stöd inte längre är likasjälvklart. Det är dock fortfarande svårt att tro att (v) skullevåga fälla en socialdemokratisk regering.

På den borgerliga sidan går det naturligtvis inte att uteslutaatt det bildas en borgerlig minoritetsregering – avmittenpartierna – redan från början. Men det är mindre sannolikt,eftersom en sådan regering skulle ha små chanser att få igenomsin politik.

Under de senaste sextio åren är det bara under mycket kortaperioder som borgerliga minoritetsregeringar överlevt. Ingengång har det bildats en sådan direkt efter ett val, utan de hartagit vid när borgerliga majoritetsregeringar har spruckit. Detär därför inte många som tar den nye centerledaren LennartDaléus på allvar när han propagerar för en mittenregering. Mersannolik är då en majoritetsregering – givet att rösterna räcker.Ska den bestå av tre eller fyra partier? Fyra är bättre än tre.Det anser i varje fall den gamle centerledaren Thorbjörn Fälldini sin nyligen utkomna memoarbok En bonde blir statsminister. Medtre partier blir det ofta så att två slår den tredje. Men medfyra blir det oftast tre mot en, som då måste ge sig. Skulle detbli två mot två får man börja om från början med den fråga därman är oenig, menar Fälldin.

Stalltipset blir således att det blir ett av två alternativ:antingen en socialdemokratisk minoritetsregering under GöranPersson eller en borgerlig majoritetsregering under Carl Bildt.Och politiken, den skulle hamna någonstans i mitten – vem som änregerar: en Göran Bildt-politik. Här följer vår genomgång områdeför område.

EKONOMISK POLITIK & SYSSELSÄTTNINGOmvärlden har kommit att bestämma alltmer av villkoren för huren svensk regering kan föra sin ekonomiska politik. Numera harockså riksbanken stor egen makt eftersom den är oberoende avregeringen. Strävan efter låg inflation ligger fast oberoende avvalutgången vilket i praktiken gör sysselsättningen till ettandrahandsmål.

En socialdemokratisk regering vill inte stimulera genom storaskattesänkningar utan är beredd att driva en stram politik föratt motverka överhettning. Därmed accepterar den en långsammaretillväxt.

En borgerlig regering kommer att genomföra skattesänkningar,även om de blir mindre än vad moderaterna har föreslagit.Arbetsrätten kommer att luckras upp för att hålla löneökningarnanere. Räkna också med vissa ändringar av konfliktreglerna och avreglerna för a-kassan.

Visst skulle också en Perssonregering vilja ändra arbetsrätten.Men det lär bli svårt på grund av LO:s motstånd. En fortsattsatsning på ökad utbildning och kompetensutveckling kommeristället att bli paradåtgärder för att öka sysselsättningen. Enborgerlig regering har inget emot förbättringar av utbildningen.Men sysselsättningen ska ökas främst genom sänkta skatter ochbättre villkor för företagen.

KOMMUNER & LANDSTINGEftersom socialdemokraterna är rädda för överhettning, kommer deatt bli försiktiga med såväl skattesänkningar som nya offentligautgifter.

Något verkligt löfte om mer pengar till vård, omsorg och skolafinns inte heller från socialdemokraterna. De har bara sagt attdet kan behövas ytterligare resurser till dessa områden utöverde 20 miljarder som tidigare utlovats.

Den ekonomiska utvecklingen pekar mot att statens överskottkommer att bli ännu större än väntat. Men en regering Perssonkommer ändå att låta miljardöverskotten i statens budget gå tillhushållen istället för till den offentliga sektorn. Mycket tyderpå att en socialdemokratisk regering faktiskt kommer att lämnaöver mer och mer pengar till individerna. På den borgerligasidan har folkpartiet, kristdemokraterna och centern bundit sigför stora pengar till vård, omsorg och skola. Bara moderaternahar försökt gå emot socialdemokraternas utlovade pengar tillkommunerna. För de mindre borgerliga partierna har detta varitett effektivt sätt att profilera sig mot det storamoderatpartiet.

I en regering Bildt kan man därför vänta sig att skillnadernamot en regering Persson blir små när det gäller statliga pengartill kommuner och landsting. Mest kommer det att handla omtekniska skillnader. Det är ändå tydligt att vilken regering detän blir, kommer vård, omsorg och skola att vara prioriteradeområden. Å andra sidan har kommun-och landstingspolitikerna ettökande inflytande över dessa områden, och de gör inte alltid somrikspolitikerna vill.

SKATTERNA & BIDRAGENEtt skäl för socialdemokraterna att inte föreslå en storskattesänkning är att det vore att gå emot vänsterkrafterna ochge vänsterpartiet argument. För att ändå uppnå lite av sammaeffekt väljer regeringen Persson att erbjuda ett tak på 700kronor för daghemsavgifterna, som idag är progressiva. En sådanåtgärd har betydande marginaleffekter.

Det är alltså tydligt att socialdemokraterna vill förbättraarbetsmarknadens funktionssätt genom att sänkamarginaleffekterna och därmed få ut fler på arbetsmarknaden. Ioch med att socialdemokraterna är försiktiga med nyastatsutgifter blir det ett utrymme för skattesänkningar om detinte finns risk för överhettning (ett ord som används alltoftare bland socialdemokrater).

En borgerlig regering vill snabbt visa att den kan sänkaskatterna. Men den kommer att hållas tillbaka något av ökandeutgifter – när fyra ska enas kostar det pengar. De borgerligahar också en uttalad ambition att amortera på statsskulden,vilket egentligen ska ses som ett uttryck för att också de villvara försiktiga med att stimulera efterfrågan.

En tydlig skillnad kan dock spåras: de borgerliga vill sänkaskatten direkt, eller tillåta avdrag på skatten, medansocialdemokraterna kan väntas hålla fast vid bidragsvägen tillen början, för att först senare sänka skatten. En regering Bildtkommer också mycket snabbt att ta bort förmögenhetsskatten ochskatten på aktieutdelningar.

Den 80-procentiga ersättningsnivån i försäkringssystemen kanväntas ligga fast oavsett vem som regerar. Men båda sidor harlika svårt att lösa frågan om vad som ska hända närarbetslöshetsförsäkringen gått ut. Båda vill att dennaförsäkring ska avgränsas, men ingen vet hur.

De borgerliga kommer säkert att införa ett vårdnadsbidrag,vilket inte uppskattas av socialdemokraterna. Den tekniskautformningen av familjestödet styr åt olika håll.Socialdemokrater och folkpartister gillar daghem, medanmoderater, centerpartister och kristdemokrater prioriterarfamiljen.

Om man ser till den ekonomiska effekten för mottagaren ärskillnaden inte så stor mellan höjt bidrag, avdrag eller tak påen avgift. Flera av de besparingsförslag som moderaterna lagtfram – till exempel två karensdagar – kommer inte att kunnaföras fram av en borgerlig koalitionsregering.

ARBETSRÄTTENSocialdemokraterna påstår i sitt valmanifest att partiet aldrigkan acceptera att dagens arbetsrätt luckras upp så att laglöshettillåts breda ut sig på Sveriges arbetsplatser. Inom dennasvepande formulering finns utrymme för vissa justeringar införnästa avtalsrörelse (som kommer 2001).

Troligen blir det dock svårt för en socialdemokratisk regeringatt i grunden genomföra den flexibilitet som en borgerligregering med säkerhet kommer att rösta igenom.

En regering Bildt vill modernisera lagstiftningen och göra denmindre krånglig. Det ska gå att göra undantag för två personerfrån turordningsreglerna vid uppsägningar.

Här finns en tydlig skillnad mellan Bildt och Persson. Bådaregeringsalternativen inser vikten av en bättre fungerandearbetsmarknad. Men socialdemokraterna kan väntas behålla mer avarbetsrätten för att skydda anställda som har en svag ställning,medan en borgerlig regering menar att det är just för att skyddade svaga som företagen måste slippa olika hinder för att gå såbra att de kan behålla och även utöka antalet anställda.

ENERGINEnergifrågan har vållat svenska politiker och partier storaproblem, och det är inte slut än.

En socialdemokratisk regering kan väntas fortsätta sininriktning mot en ekologisk hållbar utveckling. Men alla harkunnat se hur svårt det är att börja avveckla en kärnkraft somär utbyggd och som ger så billig el.

Enligt riksdagsbeslutet som togs av socialdemokrater, centernoch vänsterpartiet ska också en andra reaktor i Barsebäckavvecklas under den kommande mandatperioden när det finnsalternativa energikällor.

Det finns säkert en ambition att fortsättakärnkraftsavvecklingen i en regering Persson efter valet. Mendet skulle förvåna om det lyckas. Det var svårt att få stopp påkärnkraftsutbyggnaden på 1970-talet trots att det fanns en storopinion mot den. Att stoppa redan byggda reaktorer är förståsännu svårare, och en stor majoritet är emot avveckling just nu.LO är negativt.

Det troliga är därför att kärnkraftsavvecklingen kommer attstanna vid att Barsebäck 1 stoppas – om nu detta går juridiskt.För detta talar också det faktum att energiförbrukningen kanväntas öka kraftigt under de kommande årens högkonjunktur. Någotlöfte har inte heller Göran Persson givit; avvecklingen ska skei takt med att nya energikällor kan tas i drift. EnBildtregering kan väntas föra samma politik. Moderaterna ochfolkpartiet vill ha kvar kärnkraften så länge den är säker ochlönsam. Kristdemokraterna var tidigare motståndare tillkärnkraften, men ser nu koloxidutsläppen som ett större hot.Centern är lika negativ som alltid, men centerledaren LennartDaléus har inte uttalat något ultimatum.

En ny borgerlig regering kan väntas ena sig kring att detriksdagsbeslut som fattats står fast (de två reaktorerna iBarsebäck stoppas, den ena omedelbart och den andra om det finnsalternativ energi). Det skulle betyda att moderater,folkpartister och kristdemokrater tvingas göra en eftergift. Menom alternativet är att det inte blir någon borgerlig regeringalls är valet lätt, särskilt som de vet att det inte kommer attfinnas alternativa energikällor för en avveckling av den andrareaktorn i Barsebäck.

Räkna alltså med att vi kommer att ha lika mångakärnkraftsreaktorer oavsett regering de närmaste åren. Skulledet bli någon större kärnkraftsolycka, kan den politiken förståssnabbt förändras.

VALUTAUNIONENDen stora skillnaden mellan Bildt och Persson är att Bildt haren uppfattning redan nu medan Persson inte har någon uppfattningeller i alla fall håller inne med den.

Om det går bra för EMU, och om den svenska inflationen förblirlåg, är det rimligen en tidsfråga innan Sverige går med i EMU.Men en socialdemokratisk regering vill säkert först se att viklarar ännu en lönerörelse så att lönebildningen kommer underkontroll.

En borgerlig regering är splittrad i EMU-frågan. Moderaterna ochfolkpartiet vill ha medlemskap så fort som möjligt medankristdemokraterna är skeptiska och kräver folkomröstning.Centern är ännu mer negativ och kräver också folkomröstning. Detnaturliga för både en regering Bildt och en regering Persson ärdärför att låta frågan avgöras av en folkomröstning eller inästa riksdagsval.

Det finns ett antal frågor i politiken som är så stora attpartierna gärna vill ha uppgörelser med varandra om möjligt. Vihar sett detta ifråga om skatterna, energin och pensionerna.Säkert kommer även EMU att bli en sådan förhandlingsfrågaoavsett om det är Bildt eller Persson som regerar. Detta ärläget i dag. En del hävdar att även små steg kan leda till storaförändringar på längre sikt. Kanske är det så. Kampen ommarginalväljarna i mitten är dock alltid ett hinder mot storaskillnader mellan regeringsalternativen.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.
Annons från Carnegie Fonder