Låga räntor plågar kronan

En svag börs och Sveriges låga räntor är några av förklaringarna. Den svenska kronan har under de senaste åren försvagats mot dollar och yen men samtidigt stärkts visavi euron. Men sedan i somras har kronförsvagningen gått än snabbare och dessutom faller den nu även mot euron.

Utvecklingen väcker förundran. Den svenska ekonomin har utvecklats lysande med hög tillväxt och låg inflation och normalt borde kronan stärkas under sådana förhållanden.

Att kronan tappat mot dollarn kan enkelt förklaras. Den amerikanska utvecklingen har varit ännu starkare än den svenska om vi enbart ser till tillväxttakten.

Men den förklaringen kan förstås inte förklara försvagningen mot andra valutor.

Istället lyfter bedömare nu fram en annan faktor som huvudförklaring till försvagningen sedan i våras: ogynnsamma valutaflöden. Framför allt har tre faktorer påverkat valutaflödena negativt: den svaga börsutvecklingen, administrativa beslut samt lägre korträntor i Sverige än i omvärlden.

I teknikfronten

Den svenska börsen följer Nasdaq-börsen nära och i våras fanns en hög tilltro till Sverige som ett land i teknikfronten. Nu har denna tilltro fått sig en knäck och utländska placerare är betydligt mer försiktiga när det gäller att satsa på svenska teknikföretag. I september nettosålde utländska placerare för nio miljarder kronor. Ytterligare utflöde kan vara att vänta, det är ett återkommande fenomen att placerare försöker dra ner sin riskexponering mot slutet av ett bokslutsår.

Robert Bergqvist, chefanalytiker på SEB:s valutaavdelning, framhåller även effekterna av det pågående PPM-valet där hushållen valt att placera en stor del av pengarna i fonder som placerar runt om i världen. Dessutom tillkommer effekterna av att även AP-fonderna från den 1 januari 2001 får möjlighet att placera en del av sina tillgångar i utlandet och att staten dessutom har beslutat att betala av en större andel av sina utlandslån.

ECB höjde räntan

Det som har hänt sedan i somras är att kronan också försvagats mot euron. Försvagningen startade exakt samtidigt som den europeiska centralbanken (ECB) höjde räntan till samma nivå som den svenska reporäntan. Efter detta har ECB höjt räntan ytterligare tre gånger och räntan ligger numera en procentenhet högre än den svenska. Redan tidigare låg den amerikanska räntan högre. Räntedifferensen leder bland annat till att det blir billigare för utländska aktörer att låna i Sverige och växla till annan valuta samt att det blir ofördelaktigt att placera i svenska räntebärande papper.

Stor valutarisk

Att låna svenska kronor och växla till utländsk valuta är dock förknippat med en betydande valutarisk eftersom kostnaderna kan bli betydande, om den svenska kronan stärks, säger Jan Häggström, chefekonom på Handelsbanken. Han tror att det rör sig om en relativt marginell företeelse. Han framhåller också att Sverige legat före stora delar av Europa när det gäller liberalisering av reglerna kring bland annat pensionsplaceringar och att detta missgynnat den svenska kronan. När övriga europeiska länder gör sammalunda kommer detta att skapa ett inflöde av kapital till Sverige. Något man börjar se vissa effekter av redan nu, enligt Jan Häggström.

Att kronan är undervärderad håller i stort sett all bedömare med om och de flesta räknar med en förstärkning. Först måste dock effekterna av PPM-val och ett väntat utflöde från AP-fonderna värka ut. Dessutom måste förtroendet för aktiebörserna återvända och riksbanken måste höja räntan.