Fastighet Svensk politik
Mäklare om amorteringskravet: Vill regeringen medvetet underkänna Riksbankens arbete?
Det var förra veckan som Finansinspektionen fick i uppdrag av regeringen att utvärdera amorteringskravet. FI:s arbete ska vara klart den 14 oktober.
Detta är något som finansmarknadsminister Max Elger utvecklat sina tankar om i en intervju med Affärsvärlden.
”Vi har ju utvärderat konsekvenserna av amorteringskrav och bolånetak vid ett par tillfällen tidigare. Då har det alltid ägt rum i en utpräglad lågräntemiljö. Nu stiger räntorna och bostadspriserna faller. Då tycker vi det är på sin plats att återvända och se över amorteringskravet igen”, sa Max Elger till Afv förra veckan.
När Erik Olsson kommenterar morgonens färska siffror från Svensk Mäklarstatistik kring hur bostadspriserna utvecklades i augusti, passar mäklarfirman också på att kommentera regeringens uppdrag till FI.
”Kanske är det bara för att få röster från hushåll som stressas av höjda räntor som regeringen vill utvärdera amorteringskravet, så allt begravs direkt efter valet. Annars innebär lättnader i kraven att man motverkar Riksbankens räntehöjningar genom att dessa svider mindre i hushållens plånböcker. Frågan är om regeringen avsiktligt underkänner eller oavsiktligt underminerar den fristående Riksbankens arbete”, skriver Erik Olsson Fastighetsförmedling.
”UTSPELET ÄR ÖVERRASKANDE”
Mäklarfirman skriver också:
”Eftersom statsministern är så väl insatt i finans- och penningpolitik är utspelet överraskande.”
I TV4:s utfrågning av flera partiledare i tisdags öppnade både Magdalena Andersson (S), Ulf Kristersson (M), Per Bolund (MP) och Johan Pehrson (L) för förändrade amoteringskrav. Moderaterna och Liberalerna vill att amorteringskraven pausas medan Miljöpartiet vill att de slopas helt.
Johan Nordenfeldt, informationschef på Erik Olsson, utvecklar resonemanget och kritiken mot politikernas utspel om justeringar i amorteringskravet för Affärsvärlden:
”Om Riksbanken höjer räntan till den nivå de tycker krävs för att nå en viss effekt i form av dämpad efterfråga för att få ner inflationen betyder ett slopat amorteringskrav från politikerna att Riksbanken kommer att höja räntan mer än om amorteringskravet är kvar. Det var ju just för att stimulera hushållens konsumtion som man tog bort amorteringskravet under pandemin – när inflationen fortfarande ändå var under Riksbankens inflationsmål. Nu är ju läget det omvända genom att man vill dämpa efterfrågan.”
Han menar att det är stor skillnad för hushållen om de sänker konsumtionen för att kombinationen av högre räntor och amorteringar svider lika i plånboken som högre räntehöjningar utan amorteringar.
”Amorteringarna minskar ju trots allt hushållens lån. Den väg regering och moderater är inne på för att ”hjälpa hushållen” leder istället till att hushållen betalar högre räntor än annars på sina bostadslån, samtidigt som de sedan har kvar ett lika högt lån som tidigare eftersom de inte amorterat lånet.”
Johan Nordenfeldt trycker på att den höga räntekänsligheten hos hushållen gör att Riksbanken inte behöver höja räntorna lika mycket nu för att uppnå önskad effekt på den totala ekonomin eftersom redan mindre räntehöjningar får stora effekter nu när hushållens bostadslån är så mycket större än vid tidigare räntehöjningar.
”Minskar man räntekänsligheten genom slopat amorteringskrav kommer Riksbanken allt annat lika att höja räntorna mer än annars”, fortsätter han.
Varnar för slopade amorteringskrav
Enligt Nordea riskerar dock pausade eller slopade amorteringskrav att spä på inflationen ytterligare, och storbanken räknar redan med att den toppar på 10% senare i höst.
”Nu har vi en valrörelse och då vill alla blidka väljarna, men även framöver tror jag partierna kommer vara ganska högljudda om att komma med olika utspel. Det finns en risk att vi kommer få se fler sådana här utspel, desto besvärligare situationen blir”, sa Nordeas chefekonom Annika Winsth under onsdagen i samband med att bankens konjunkturrapport presenterades.
”För förstagångsköpare med stora lån skulle minskade amorteringskrav innebära en stor frigörelse av kassaflöde. Så det är en åtgärd som skulle få stor effekt, framför allt för hushåll med små marginaler. Men med det sagt kan det ha en stor inflationseffekt”, fyllde Nordeas analytiker Gustav Helgesson i.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.