Nya regler för fondsparandet

Regeringen har sedan 1999 tyckt att småspararna är för dåligt skyddade och ständigt befinner sig i ett informationsunderläge gentemot fondbolagen. Därför tillsatte man en utredning, som snart har tänkt klart.

I ett delbetänkande som överlämnades på fredagen slås det fast ett antal kommande förändringar.

Sparandet i fonder, det vill säga aktiefonder, hedgefonder etc. regleras idag av lagen om värdepappersfonder. Den lagen föreslås nu bli ersatt av en lag om investeringsfonder. Den lagen ska omfatta alla värdepappersfonder, och även de olika specialfonder som tidigare kallats nationella fonder.

Därmed hamnar den svenska lagen i linje med allehanda EG-direktiv på området. Framför allt bestämmelserna i det så kallade ucitsdirektivet har legat till grund för betänkandet.

Rent konkret innebär det att värdepappersfonder får utökade möjligheter att placera i olika former av derivat, andelar i andra fonder samt i banktillgodohavanden på samma sätt som i aktier och obligationer. Dessa ska dock vara noterade så att man lätt kan uppskatta fondandelarnas värde och därmed även deras kurs.

Det införs också möjligheter för fonder som följer index att göra avsteg från de allmänna reglerna för riskspridning (huvudregeln är att en fond får investera max 5 procent av sin förmögenhet i en och samma aktie eller obligation). De kan i framtiden placera upp till 20 procent av förmögenheten i papper med sådan tyngd. I vissa fall till och med upp till 35 procent, men då bara för ett enda papper.

Man ersätter också förbudet mot förvärv över 5 procent av rösterna i ett bolag med den mer generella skrivningen att fondbolag inte får köpa så mycket aktier att de kan utöva ett väsentligt inflytande över ett visst bolag. Fondbolagen får därmed större flexibilitet, men måste också redovisa sin ägarpolicy.

Fondbolagen får det dock inte bara lättare. Regelverket som helhet blir mer omfattande och underkastar fondbolagen såväl högre kapitalkrav som kontroll från Finansinspektionens sida av ägare och ledning. Fondbolagen måste ha tillstånd från Finansinspektionen och därtill ska verksamheten följa särskilda sundhets- och uppföranderegler. Annars kan det bli böter, som mest 3 miljoner kronor.

Svenska fondbolag får sälja sina produkter fritt inom hela EES-området. Likaså får utländska fonder verka i Sverige.

Fondbolagen närmar sig därmed reglerna för värdepappersbolag, inkluderat att Finansinspektionen får utökade möjligheter att ingripa mot fondbolagen.

Fondbolagen får i framtiden bara förvalta investeringsfonder. Det innebär att man inte får erbjuda individuell portföljförvaltning, eftersom det kan uppstå intressekonflikter.

Värdepappersbolagen blir också av med sin möjlighet att förvalta så kallade nationella fonder, exempelvis hedgefonder och fonder som vill ta en större exponering mot ett visst papper.

Sådana fonder kallas i framtiden specialfonder och får inte säljas fritt utanför Sverige. Specialfonder kan begära tillstånd hos Finansinspektionen att få placera med större frihet än värdepappersfonder, men måste tillämpa principen om riskspridning. Dessutom måste de tydligt beskriva vilka ramar man placerar inom och hur den faktiska risknivån ser ut.

Fondbolagen måste också upprätta särskilda informationsblad som på ett överskådligt sätt presenterar information om såväl fondbolaget som fonden. Det blir en enhetlig utformning för hela Europa. Dessutom måste man informera andelsägarna om hur fonden placerar och hur det påverkar fondens värde.

För placerare i hedgefonder gäller framöver att man ska kunna lägga minst 500 000 kronor på ett bräde för att kunna investera i en specifik hedgefond. För mindre bemedlade ska det gå att investera hedgefonder via fondandelsfonder, det vill säga fonder som investerar i andra fonder. Detta för att sprida förvaltningsrisken.

De storfräsare som kan hosta upp en halv miljon åt gången kallas i lagen för ”kvalificerade investerare” och specialfonder som vänder sig enbart till dessa kan få ytterligare undantag från lagen då den främst är tänkt att skydda småspararna.

Utredare har varit Anders Nordström, lagman vid Jönköpings Tingsrätt. Bland de sakkunniga kan nämnas bland andra ekonomen Anne-Marie Pålsson och Konsumentverkets Vilhelm Nordenanckar.

Delbetänkandets 675 sidor kan laddas hem från www.finans.regeringen.se. Slutgiltigt förslag lämnas senast 30 november.

Johan Jörgensen