Regeringen sänker BNP-prognosen

Regeringen sänker sin tillväxtprognos för den svenska ekonomin avseende år 2016, i jämförelse med bedömningen den 13 april. Samtidigt höjs bedömningen något för 2017-2019.

Regeringen skriver ner sina ekonomiska prognoser för i år, men reviderar i stället upp utsikterna något för kommande år.

– Jag ser inga mörka moln, men däremot har vi samhällsutmaningar, säger statsminister Stefan Löfven (S).

Regeringen sänker sin tillväxtprognos för i år till 3,5 procent. För 2017 och 2018 räknar dock regeringen med en något högre tillväxt än man såg framför sig i vårpropositionen. Den beräknas bli 2,3 respektive 1,9 procent för åren 2017 och 2018.

I vårpropositionen räknade regeringen med en tillväxt på 3,8 procent i år, 2,2 procent 2017 och 1,8 procent 2018.

Regeringen kommer trots högkonjunkturen inte nå upp till målet om en procents överskott i de offentliga finanserna under mandatperioden, enligt nyckeltal presenterade av Finansdepartementet på Harpsund.

Prognosen för den offentliga sektorns finansiella sparande höjs för i år. Enligt nyckeltalen räknar regeringen inför höstbudgeten med ett underskott på 0,2 procent av BNP i år, 0,3 procent av BNP 2017 och 0,2 procent av BNP 2018.

I vårpropositionen räknade regeringen med ett underskott i år på 0,4 procent av BNP, följt av ett underskott på 0,7 procent 2017 och 0,4 procent 2018.

Regeringen bekräftar sin prognos om en arbetslöshet på i snitt 6,8 procent i år och 6,3 procent 2017. För 2018 räknar man med en arbetslöshet på 6,3 procent, mot en prognos på 6,4 procent i vårpropositionen.

– Vi går ljusare tider tillmötes, säger finansminister Magdalena Andersson om det ekonomiska läget i omvärlden.

Brexit påverkar Storbritannien negativt men inte omvärlden på det sätt som befarades.

– Det finns ingen tydlig brexiteffekt i omvärlden än i alla fall. Men på längre sikt råder stor osäkerhet, säger Andersson.

För Sverige stabiliseras tillväxten på en god nivå. Regeringen reviderar upp tillväxten för 2017 och 2018 men ner något för innevarande år.

– Jämfört med omvärlden står vi väldigt starka när det gäller tillväxten.

Några faktorer bakom det är högt arbetskraftsdeltagande, hög sysselsättningsgrad och stabil privat konsumtion, enligt Andersson.

Löfven samlade på onsdagen regeringens ministrar på Harpsund för budgetsamtal, med sikte på budgetpropositionen för 2017 som ska vara klar den 20 september.

Då är det knapp två år kvar till nästa val.

– Nu går vi in i halvtid. Vi har åstadkommit väldigt mycket hittills, men det finns mycket arbete kvar att göra, säger Löfven.

– Jobben måste fortfarande bli fler, människor ska i arbete, vi ska se till att vända kunskapsresultatet i skolan. Vi ska på allvar visa att vi ska se till att lämna över ett bra klimat och en bra miljö till våra barnbarn. Och vi ska stärka välfärden. Människor ska känna trygghet och välfärden ska finnas där när den behövs, tillägger han.

För regeringspartiet Miljöpartiet, som hamnat under fyraprocentspärren i flera mätningar på senare tid, är dessutom behovet av ett tydligt genomslag i budgeten stort för att valet 2018 inte ska bli ett fiasko.

Högst på Miljöpartiets önskelista står enligt finansmarknadsminister Per Bolund (MP) investeringar för att göra Sverige till ett fossilfritt land.

– De investeringarna ger också arbetstillfällen. Det tycker vi är en gyllene kombination, säger Bolund.

 

 



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.