”Staten kovänder om skandalvapen”

Äntligen, frestas man att säga. Efter åratal av diskussioner förklarar breda svenska kapitalförvaltare fullt krig mot några av världens stora vapensmedjor. Och beskedet på måndagen, att de fyra stora statliga AP-fondernas gemensamma etikråd bannlyser innehav av åtta aktieslag i amerikanska och koreanska bolag som marknadsför klustervapen, är ett större steg än vad det inledningsvis förefaller vara.

Först bakgrunden. Kriget mot klustervapen, som brukar beskrivas som särskilt inhumana eftersom de i hög grad skadar civila, inleddes på allvar 2003 när en internationell organisation, CMC, i syfte att förbjuda vapnen bildades. Förebilden var det internationella förbud mot landminor som blev klart 1997.

I maj i år var det dags för slutspel. Då samlades representanter för ett hundratal länder för att nå fram till en konvention som förbjuder klustervapen. 111 länder ställde sig bakom konventionen när Dublinmötet avslutades 30 maj. Nyckelordet i det diplomatiska språket är att länderna ”ställde sig bakom”. Ingen konvention är ännu underskriven. Det ska ske i december i Oslo.

Men i ett besked på måndagen väljer AP-fondernas gemensamma etikråd att gå sin egen väg:

Av 24 granskade vapensmedjor ”fälls” åtta. (De övriga 16 som också producerar vapen och engagerar sig i klusterbomber, bland dem svenska Saab, anses emellertid inte vara oetiska.)

De svenska AP-fonderna, som nu säljer aktier i de åtta utpekade bolagen, uppger att etikrådet i sin analys har ”kommit fram till att bolagens verksamhet strider mot konventionen”.

Till affärssajten E24 sade etikrådets ordförande Carl Rosén i våras något annat. Det hette då att fonderna inte ska göra någon egen tolkning av vad som etiskt eller oetiskt. Beskedet var att fonderna ska följa de internationella konventioner som Sverige har ”skrivit på”.

– Vår utgångspunkt är att vi ska följa de internationella konventioner som Sverige skrivit på, vi kan inte göra någon egen tolkning, sade Carl Rosén till E24.

När etikrådet nu svänger och, kan man hävda, gör just en egen tolkning säger Carl Rosén att det beror på etikrådet ”vet” att regering och riksdag kommer att skriva under avtalen. Därmed kan fonderna redan nu ta steget:

– Här (i etikrådet) vet vi att det är så att Sverige står bakom den konventionen. Det är helt entydigt och över partigränserna. Det finns inget som tyder på att Sverige inte kommer att vara med i utvecklingen av konventionen, säger han och förtydligar sedan det faktum att svenska beslutande instanser, vare sig regering eller riksdag, ännu inte har signerat eller ratificerat konventionen.

Tidigare i sommar var situationen allt annat än glasklar. Statsminister Fredrik Reinfelt har uttryckt sig svävande när han fått frågan om Sverige ska skriva under konventionen. Svenska regeringar, både den tidigare socialdemokratiska och den nuvarande, har tvärtom försvarat det svenska innehavet av möjligheterna att ladda JAS 39 Gripen-flygplan med klusterbomber, den så kallade Bombkapsel 90.

– Saab har ett avtal om att lagerhålla den tyska tillverkarens klusterbomber för det svenska försvaret. Men det avtalet kommer att avvecklas inom ramen för konventionen, säger Carl Rosén.

Att etikrådet vågar driva en egen linje är ett hoppfullt tecken för alla dem som tycker att investeringar i vapenindustrin är något som statliga pensionsfonder inte ska syssla med.

Beskedet att de åtta bolagen Alliant Techsystems (USA), GenCorp (USA), General Dynamics (USA), Hanwha Corporation (Sydkorea), L-3 Communications (USA), Lockheed Martin (USA), Poongsan (Sydkorea), Raytheon (USA) och Textron (USA) nu bannlyses i statliga pensionsfonder är det första i sitt slag sedan etikrådet bildades i januari 2007. Fonderna har annars som princip att inte rösta med fötterna utan vill försöka påverka bolagen att bättra sig. Tidigare har sådana diskussioner om arbetsförhållanden och miljöföroreningar varit aktuella.

Och när vapenaktierna nu ska säljas visar det sig att aktierna på senare tid har varit ett lönsamt innehav för svenska pensionärer. Flera av aktierna har utvecklats bättre än börsen som helhet och det gäller i första hand de stora innehaven. Fondernas största innehav är vapentillverkaren Lockheed Martin där fonderna vid årsskiftet ägde aktier för 370 miljoner kronor, enligt E24. Sedan dess har som bekant börserna världen över backat rejält. Men när vapenaktierna nu ska säljas kan fonderna se tillbaka på en värdestegring under året på ungefär 10 procent till 117 dollar per aktie

Fondernas näst största innehav är Raytheon. Där äger fonderna aktier för cirka 180 miljoner kronor. Aktien har utvecklats neutralt under året och har varken stigit eller fallit.