TEMA IT: KONSULTER Full fart framåt!

Rekrytera och expandera för allt vad tygen håller är IT--konsulternas strategi. Men det finns anledning att varna förbakslag när efterfrågan normaliseras efter sekelskiftet.

Det är goda tider för IT-konsultföretagen i Sverige. Efterfråganhar varit stark de senaste tre åren med hög tillväxt och godavinstmarginaler som följd. I fjol växte den svenska marknadenmed nio procent, enligt IT-företagens bibel, Eito (EuropeanInformation Technology Observatory). Och de börsnoterade IT–konsulterna räknar med en fortsatt mycket stor efterfrågan.Börsnoterade bolag som WM-data, Mandator, Modul1 och Resco harsamtliga mycket stora tillväxtambitioner, vilket också har fåttderas börskurser att stiga mot skyn.

Frågan är om företagen verkligen kan leva upp till dessaambitioner.

Konsultföretagens marknad är till största delen begränsad tillSverige, eller möjligtvis Norden för de två stora WM-Data ochEnator, varför tillväxten är starkt kopplad till den svenskamarknadens utveckling. Att växa i andra länder är en riskabelstrategi för kunskapsföretag och ställer mycket stora krav. Desvenska konsultföretagens erfarenheter från utlandssatsningarhar så här långt varit mycket nedslående. Skillnaderna i språk,kultur, näringslivsstruktur har visat sig vara stora hinder.Dessutom trängs de svenska företagen på hemmamarknaden med destora internationella konsultföretagen, som visar ett alltstörre intresse för Sverige.

När det gäller de närmaste årens tillväxt finns det ett antalfaktorer som spelar IT-konsulterna i händerna.

En tidsbegränsad faktor är den så kalladesekelskiftesproblematiken. Många datorprogram använder kod sombara har plats för två årtals siffror för årtal. Dessa programkan inte skilja år 2000 från 1900. Om inte programmen skrivs om

före sekelskiftet leder det till kaos. Ett annat, tidsbegränsat,problem är EMU. Oavsett om Sverige går med eller inte måstesvenska företag anpassa sina datorsystem för en ny valuta, nyahandelsregler och så vidare.

I vissa fall väljer företagen eller myndigheter att skriva omsina gamla program, vilket drastiskt har ökat efterfrågan påprogrammerare som behärskar äldre programmeringsspråk. I andrafall passar företagen på att helt byta programsystem. Oavsettvilket, fungerar sekelskiftes- och EMU-problematiken som enextra drivkraft för IT-konsultbolagen fram till åtminstone år2000.

Den starka efterfrågan gör att även företag med mindre skickligakonsulter kan surfa med och uppnå god lönsamhet. Det finnsemellertid faktorer som talar för att det blir väsentligtkärvare när dessa efterfrågetoppar passerats och att ett rejältbakslag kan drabba branschen om 3-4 år. Dagens situation harstora likheter med 1980-talet då IT-konsultbranschen blomstrade.När lågkonjunkturen med påföljande efterfrågeras slog till ibörjan av 1990-talet stod konsultbranschen plötsligt med enöverkapacitet på cirka 25 procent. Timpriset rasade, mångaföretag gjorde stora förluster, flera gick omkull och branschenmöblerades om i snabb takt.

Konsultbolagens lönsamhet är mycket beroende av en högbeläggningsgrad. Konsultföretag som har för många konsulter medfel kompetens får snabbt problem. Inte minst genom att deeftersökta konsulterna lämnar ett sjunkande skepp. Av dedatakonsultföretag som fanns för 10 år sedan finns idag endastett fåtal kvar i samma skepnad.

Konsultföretagen själva tonar gärna ned de tidsbegränsadefaktorernas betydelse för tillväxten. Den höga efterfrågan påderas tjänster beror lika mycket på att IT fått en tydlig ochmer affärsstrategisk roll inom företagen, säger dom. Samtidigtmåste företagen fokusera på kärnverksamheten för att överleva ien global och allt mer konkurrensutsatt värld. Det är inte minstinternets framväxt som kanal för distribution av produkter,service och marknadsföring som skapat en konkurrenssituation medhelt nya möjligheter och hot. Enligt IT-konsulterna är detdärför en tydlig trend att kunden letar efter konsulter som kanikläda sig rollen av en långsiktig och strategisk IT-partner.

Det är mer än en konsult i klassisk bemärkelse som genomförtillfälliga utvecklingsprojekt och kapar beläggningstoppar.Ramavtal och långa kontrakt blir visserligen vanligare. Menfrågan är om det verkligen är en bestående utveckling eller eneffekt av en tidsbegränsad, men stor brist på IT-kompetentpersonal i Sverige. Det har drivit upp lönerna till nivåer som,särskilt myndigheter, men också många industriföretag (avlönepolitiska skäl), inte är villiga att betala. För att ändåkunna bygga system, bygga internetbaserade nätverk (intranet),välja rätt programvara och så vidare tvingas de istället attanlita konsulter. I en mindre överhettad marknad finns detstarka skäl för företag och myndigheter att plocka in denaffärskritiska IT-kompetensen i huset. Särskilt för projekt avsådan strategisk karaktär att kompetensen bör behållas inomorganisationen, även efter ett avslutat projekt. Förkontinuerliga behov finns det heller inte något som talar motden gamla sanningen att det blir billigare att anställa än attköpa tjänsterna.

Däremot är trenden att lägga ut de enklare och mindrestrategiska IT-uppgifter på externa uppdragstagare sannolikt härför att stanna. Det kan röra sig om standardiserbara uppgifterför drift, service och underhåll av ett datanätverk ellerstordatorsystem. Uppdrag som det inte finns något skäl attbehålla inom företaget, lika lite som det finns strategiska skälatt driva en personalrestaurang. Dessa paketerbara tjänster,skapar förutsättningar för storleks- och stordriftsfördelar förnågon extern producent. Utvecklingen mot att flera företagväljer att lägga ut sin dataavdelning, s.k. outsourcing, pånågon IT-konsult kan förväntas bestå.

För att klara sina tillväxtmål är IT-konsulternas störstautmaning att rekrytera folk på dagens bristmarknad. Att säljaderas tjänster är betydligt enklare. Men det gäller också attkunna behålla befintlig personal. Framför allt mindrekonsultbolag försöker värva konsulter från konkurrenter medhögre lön. De större, börsnoterade IT-konsulterna, säger sigdäremot inte vilja ge sig in i lönekarusellen. Istället försökerde locka personal med argument som kvalificerade arbetsuppgifteroch utbildningsprogram och att företagens tillväxt i sig skallgenerera karriärmöjligheter. IT-konsultföretagen berättar gärnaom sina spjutspetsprojekt, varierande uppgifter,utvecklingsmöjligheter inom organisationen och så vidare. Likasåknyts personalen upp med sociala evenemang resor,sportaktiviteter och liknande. Om ledningen lyckas få enanställd att känna sig som en Rescoit eller WM-Datait krävs detmera än högre lön för att folk skall säga upp sig, resonerarföretagen.

För att bedöma konsultbolagens förmåga att hävda sig ikonkurrensen måste stor vikt läggas vid mjuka faktorer, det såkallade kunskapskapitalet. Vid en överhettad arbetsmarknad ärdet lätt hänt att kvalitén på personalen blir lidande.Nyckelfaktorer att ta hänsyn till för den externe bedömaren ärandel av personal som har akademisk utbildning,branscherfarenhet, åldersstruktur, vilken också säger en del omvilken teknologisk generation som konsulterna arbetar med. Avstor vikt för att bedöma företagens framtida utveckling, ärockså personalomsättningen. Ett avhopp från en eller fleranyckelpersoner, som sitter på kundkontakterna, kan varaödesdigert för bolaget.

Flera IT-konsultbolag har börsintroducerats det senaste året.Ett viktigt skäl har varit att få uppmärksamhet och göra sigattraktiv som arbetsgivare. En likvid aktie öppnar exempelvismöjligheten att locka personal med delägarskap ochoptionsprogram.

Börsens IT-konsulter har ambitiösa tillväxtambitioner. EndastEnator säger sig vara nöjd med att växa som marknaden (8-10procent per år enligt företaget).

De övriga vill växa snabbare än så. I flera fall med över 25procent i genomsnitt de närmaste åren. Men för att leva upp tillmålen krävs det att de förvärvar andra konsultbolag. Denorganiska tillväxten är sannolikt begränsad till runt 15 procent.En organisation har svårt att svälja mer än 25 procentsnyanställningar per år och en normal personalomsättning liggerpå runt 10 procent. Men förvärvsstrategin är vansklig och allakommer inte att kunna leva upp till sina mål. Att göra förvärvutan att försämra nyckeltalen är svårt idag. Konkurrensen om små– och medelstora konsultbolag som är till salu är hård och detråder en knapphetsprissättning. Börsens höga värdering av IT–konsulterna har också smittat av sig på de mindre bolagensprislappar. Kulturkrockar med påföljande avhopp är alltid enrisk vid förvärv av kunskapsföretag.

Ett högt tillväxtmål kan visa sig farligt om bolaget inte kanleva upp till det. Särskilt som aktiekurserna gått upp kraftigtpå förväntningar om snabba vinstökningar. Det blir lätt en ondcirkel. Börskursen rasar, företaget blir problemstämplat,personal och kunder flyr och så vidare.

Varför är konsultbolagen ändå så tydliga med sin prioritering avtillväxt? Ett viktigt skäl är att få personal och kunder attkänna att de jobbar med ett bolag i medvind, som inte tapparmarknadsandelar.

Ett annat skäl är en allmän uppfattning om att branschen stårinför en omstrukturering. De stora konsultbolagen spås växa sigännu större på bekostnad av de små och medelstora bolagen. Mångakunder vill ha en och samma IT-leverantör som kan ansvara föralla tänkbara IT-tjänster. Enligt detta scenario tvingas de småkonsulterna nischa sig inom något område. De mellanstorariskerar att bli klämda om de inte antingen nischar sig ellerväxer. De börsnoterade företagen i mellansegmentet, som Mandator,Modul1 och Resco, har alltså valt tillväxtalternativet.

Dessa bolag är fokuserade på ren IT-konsulting. Det vill sägautveckling av system, applikationer och rådgivning. Målet medförvärven är att bredda kompetensen till nya områden. Branschenstvå drakar, Enator och WM-data, sitter i en annan sits. De kanredan betraktas som breda IT-konglomerat med ett brett utbud avolika typer av IT-tjänster under paraplyet, somtelekommunikation, outsourcing och, i WM-datas fall, till ochmed hårdvaruförsäljning (inom bolaget Owell). (se separatartikel om bolaget på sid 41).

Tillsammans med finska TT Tieto är Enator och WM-data störst avde nordiska IT-konsulterna. Konkurrenterna utgörs av flerautländska jättar som etablerat sig här, exempelvis franska CapGemini och Sema Group, amerikanska EDS samt IBM.

Framför allt konkurrerar de med dessa drakar om storföretagensoutsourcingkontrakt. För att få dessa räcker det dock inte medatt bara vara stor i Sverige eller till och med Norden.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.