”Värde skapas i tuffa tider”

Johan Forssell betygar att han inte såg det komma. Men helt oförberedd kan han ändå inte ha varit när Investors styrelseordförande Jacob Wallenberg ringde i mellandagarna för ett år sedan.

Wallenberg ville ses på sitt rum på andra våningen i Investorborgen på Arsenalsgatan mitt i Stockholm. Och han gick rakt på sak. Styrelsen hade diskuterat och kommit fram till att när Börje Ekholm nu ville hitta på något nytt på andra sidan Atlanten så var Johan Forssell den som skulle ta över som vd.

Fanns ens möjligheten att tacka nej?

– Jag signalerade direkt att jag var väldigt positiv. Men som alltid ska man sova på ­saken. Så det gjorde jag, säger Johan Forssell.

På pluskontot stod att han efter två decennier i bolaget skulle få det yttersta ansvaret och ha möjlighet att forma sitt team, sin ledning, strategierna och ta ledartröjan, som han själv uttrycker det.

Och på minussidan?

– Det jag tänkte mest på var den mediala biten. Jag har fyra barn som jag engagerar mig mycket i med sportaktiviteter bland annat. Jag insåg naturligtvis att vd-rollen är mer utsatt och att jag knappast skulle komma att arbeta mindre.

Efter ett dygn tackade Forssell ja, vilket var en längre betänketid än då han anställdes i Investor 1995.

– Då frågade Ulla Litzén, som var ansvarig för investeringsorganisationen, om jag inte ville veta vad jag skulle få för lön innan jag tackade ja. Jag sa att det inte spelade någon roll.

Den 12 maj förra året tillträdde så Investors nye vd. Lagom till det skräddades det anrika investmentbolaget om. I dotterbolaget Patricia Industries har de onoterade verksamheterna samlats och blivit mer självständiga. Patricia har en egen styrelse och leds av just Börje Ekholm från New York. Tanken är att kunna agera mer snabbfotat och självständigt. I Patricia ligger de helägda dotter­företagen. Medtekbolagen Mölnlycke Health Care, Permobil och Braunability. Vårdjätten Aleris. Anrika Grand Hôtel samt fastighetsbolaget Vectura.

I Investors affärsområde ”Noterade kärninvesteringar” finns Atlas Copco, ABB, Astra Zeneca, SEB, Ericsson, Electrolux, Saab, Nasdaq, Husqvarna, Sobi och Wärtsilä.

Det tredje affärsområdet, EQT, är riskkapitalbolaget som Investor var med och grundade på 1990-talet med affärsidén att köpa, omstrukturera och sälja bolag i norra och östra Europa, Asien och USA.

Genom den nya indelningen tar Investor sin aktiva ägarroll till en ny nivå, menar Forssell.

– Vi skapade tre affärsområden och satte upp prioriterade målsättningar för var vi skulle placera kapitalet. När jag tillträdde sa jag att vi skulle stärka upp utvalda kärninvesteringar, öka antalet nya helägda bolag och investera i EQT, säger han.

Investerare och analytiker ger Johan Forssell godkänt för de första åtta första månader på vd-posten. ”Ett bra jobb so far”, säger en källa som i likhet med andra lyfter fram Forssells långa erfarenhet och att han kan Investor från insidan. Han sägs möta respekt även internt, i synnerhet för sin analytiska kapacitet. Superanalytiker är ett epitet, eller som en källa uttrycker det på tal om Forssells lite pojkaktiga yttre: ”Johan är vassare än han ser ut.” På plus­sidan finns också en ökad transparens inom Investor och minskade kostnader för management.

Samtidigt är Johan Forssell fortfarande ett oprövat kort som vd. Det finns problem med inga riktiga stora surdegar i portföljen. Belåningen är rimlig, kassan stor (uppskattningsvis cirka 25 miljarder), substansrabatten på en historiskt låg nivå – 15 procent mot femårssnitt på cirka 25 procent – och aktien fortfarande på historiskt höga nivåer, även om kursen sjunkit sedan rekordet i april (sedan Forssells tillträde i maj är utvecklingen ungefär som index). Frågan är förstås vad han går för i ett läge som för drygt tio år sedan, när ABB var nära konkurs eller som när nyemissionerna duggade tätt under finanskrisen. Ett omdöme är att Forssell ”inte är en boxare” och det är osäkert hur stark och självständig han är som vd när det verkligen bränner till.

I dag tycks dock de flesta vara nöjda med att Johan Forssell inte agerar för snabbt. Det handlar mer om att sitta still i båten, utnyttja de goda finanserna och invänta rätt tillfälle för nästa stora strategiska beslut.

Själv är Johan Forssell mest stolt över att ha infriat ett antal löften under sin första tid: en investering på drygt 5,5 miljarder kronor i ABB har ökat ägandet till över 10 procent. Köp av ytterligare aktier i Wärtsilä innebär att Investor nu har 17,2 procent av kapital och röster i det finska verkstadsbolaget. Patricias första investering i USA i september i Braunability slutade med en prislapp på 425 miljoner dollar, motsvarande 3,5 miljarder kronor. Dessutom tog EQT in sin största fond någonsin, EQT 7, där Investor har öronmärkt 3,4 miljarder kronor.

– Totalt innebär det att vi har investerat och committat över 12 miljarder kronor under året, säger Johan Forssell.

Bland glädjeämnena finns också läkemedelsbolaget Swedish Orphan Biovitrum, Sobi, vars medicin mot blödarsjuka, Elocta, har godkänts och ska lanseras. Det var också den aktie som gick bäst i portföljen under 2015: upp 70 procent.

Framtiden ser ljus ut också för Saab efter Brasiliens order på Jas Gripen och ordern från Förenade Arabemiraten på radarutrustning.

– Saab har nu en orderstock som ligger en bit över 100 miljarder kronor och det skapar en bra plattform för framtida utveckling, säger Forssell.

Bland Forssells bekymmer finns bland annat Astra Zeneca, som sett ett stort antal viktiga patent på läkemedel gå ut. Under sina tio år som ansvarig för Investors kärninvesteringar arbetade Johan Forssell med att stärka Investors innehav. Det gjorde han i samtliga bolag, förutom Astra Zeneca där innehavet fortfarande är blygsamma 4 procent av kapital och röster.

Men förklaringen till det är inte misstro, utan helt enkelt Astra Zenecas storlek och den långa gemensamma historien, menar Johan Forssell. Astra Zeneca har ett börsvärde på 80–90 miljarder dollar vilket gör Investors ägande värt nära 30 miljarder kronor, motsvarande 10 procent av de totala tillgångarna. Astra köptes för en krona (och övertagande av 1 miljon i lån) redan 1924.

– Mot bakgrund av att vi har arbetat nära bolaget under lång tid och att vi har Marcus Wallenberg i styrelsen fungerar arbetet ­jättebra. Det beror mycket på den långa historik vi har. Det är annorlunda än om vi skulle gå in i ett helt nytt bolag. Då skulle 4 procents ägande vara för lågt.

ABB är ett annat av Investors portföljbolag med utmaningar av det lite mer akuta slaget. Ett besparingsprogram på 1 miljard dollar har sjösatts och från och med januari har ABB en nybildad division – Power Grid. Johan Forssell har tidigare sagt att han inte avfärdar tanken på att sälja divisionen och han gör det inte nu heller. Diplomatiskt ­säger han att Investor ”står bakom” den förutsättningslösa strategiska översynen av Power Grid-divisionen som nu görs.

– Nu är det just en översyn och det är för tidigt att spekulera i vad som kommer ut av den.

Men den hårdare globala konkurrensen gäller inte bara ABB. Det är en stor utmaning för samtliga bolag att ”effektivisera, effektivisera, effektivisera” – och samtidigt orka ta långsiktiga investeringar inom forskning och utveckling, även om dessa kortsiktigt drar ner lönsamheten, säger Forssell.

– Det får aldrig vara ett motsatsförhållande mellan de två delarna.

Och även om Forssell är oprövad för tuffa tider som vd så har han sett både it-bubblor spricka och finanskriser passera under sina dryga två decennier i bolaget. Med mörka moln kommer också möjligheter, säger han. Bolagen kan flytta fram sina positioner globalt, och Investor kan som aktiv ägare köpa tillgångar till bra priser.

– Tittar man historiskt så är det i tuffa tider man kan skapa mest värde.

Frågan är då var dessa värden ska skapas mer exakt i framtiden. Var pengarna i den historiskt tjocka plånboken ska hamna. Uppenbart är att de hellre ska investeras i nya företag än delas ut till ägarna. Johan Forssell har diffust talat om ”utvalda kärninvesteringar och hitta ett antal nya olistade bolag”. Tilläggsförvärv kan bli aktuella i exempelvis Permobil och Mölnlycke. Han har heller inte uteslutit att köpa ett helt nytt listat kärninnehav.

– Vi håller oss till det vi förstår oss på. Hälso- och sjukvård, verkstad och vissa delar av teknologi och finansiell sektor.

Scania är onekligen ett bolag som Investor borde förstå sig på efter att det varit i Wallenbergsfärens ägo sedan 1920-talet innan det såldes till Volkswagen 2008. Utsläppsskandalerna inom Volkswagen har väckt både spekulationer och förhoppningar om att lastbilsföretaget åter ska bli svenskt. På frågan om det är tänkbart att Scania köps tillbaka eller att Investor blir storägare vid en listning ger Forssell ännu ett undvikande svar:

– Jag kan inte kommentera hypotetiska affärer. Jag kan bara säga att Scania är ett fint, välskött företag med en bra kultur.

Av: Markus Wilhelmson

Johan Forssell

Ålder: Fyller 45 år i februari.

Uppvuxen: I Täby.

Familj: Hustrun Anna och fyra barn i åldrarna 11, 12, 15 och 16 år.

Bor: Österskär, fyra mil norr om Stockholm.

Lön: 6,7 miljoner kronor i baslön, en aktierelaterad ersättning på 80 procent av baslönen och en rörlig ersättning på maximalt 30 procent av baslönen.

Utbildning: Handelshög­skolan i Stockholm.

Karriär: Anställd på Investor sedan 1995. I ledningsgruppen sedan 2006 med ansvar för kärninvesteringar, vd sedan 2015.

Johan Forssell om…

…utvecklingen i Kina och börsoron:

– Det man ska komma ihåg när man tittar på [den kinesiska] aktiemarknaden är att vi föregående år hade en massiv uppgång på 100 procent under kort tid. Den uppgången var delvis spekulationsdriven. Att vi då får en korrektion kan snarare bero på vad som hände perioden innan. Om förändringen får en realekonomisk påverkan på den globala ekonomin är det naturligtvis allvarligt. Kina har redan nu många utmaningar efter en period av överinvesteringar och frikostig kreditgivning.

…ifall det finns heliga innehav i Investors portfölj eller om allt är till salu under vissa omständigheter:

– Jag vill vrida på den frågan. Vår strategiska inriktning för alla våra dotterbolag och kärninvesteringar är buy to hold, inte buy to sell. Vi jobbar som om vi kommer att äga de här bolagen om 50 år också.

…vilka innehav som inte är heliga?

– En stor del är den före detta IGC-portföljen (Investor Growth Capital, Investors venture capital-verksamhet). Det kan finnas några guldkorn där som vi väljer att behålla, men en stor del kommer vi att avyttra. De pengarna kommer vi sedan att investera i nya dotterbolag.

…vad som är viktigast vid ­företagsköp:

– Jag betalar hellre lite mer för ett bra bolag än att jag försöker köpa ett bolag som ser billigt ut, men som är nummer sex-sju på marknaden, som inte har riktigt bra produkter eller bra kultur. Det som ser billigt ut på papperet brukar efter fem-tio år inte vara så billigt.