Rearabatt eller rödflagga?

Förr i tiden var nedsatta priser ett undantag som man fick kämpa för eller vänta på för att kunna ta del av. Bokrean var som bäst om man handlade vid midnatt. Mellandagsrean ligger avigt till efter att man redan översköljts av (icke-rabatterade) julklappar.

Den 11/11 var det storrea under epitetet “Singles Day”, ett påfund från Kina som handlare världen över nu förhåller sig till. Nu är det “Black Friday” (se faktaruta för bakgrund) vilket är ett amerikanskt fenomen som svällt upp och blivit Black Week samt fått en eftersläng i form av Cyber Monday tre dagar efter Black Friday. I sin kollektiva dumhet har handeln alltså pepprat sönder upptakten till julhandeln med massiva reor på alla ledder och bredder.

Och i bakgrunden mal internets prisjämförelsesajter på 24 timmar om dygnet. När det förr var svårt och jobbigt att ta del av reapriser eller att ens jämföra priser är det nu busenkelt. De som tror att detaljhandeln är mitt i en stor omställning till e-handel har fel. Åtminstone om vi med “mitt i” menar att det är en tunnel med en öppning på andra sidan. Snarare är detaljhandeln nere i ett svart hål som bara grävs djupare för varje ny rea.

Men nu över till ett annat slags rabatterbjudande (för att använda en så kallad TV-övergång till nästa ämne).

Bland Affärsvärldens IPO-guides 25 flaggor har vi en som heter Rabatterad emission tätt inpå IPO.

Av de senaste 25 börsnoteringarna 2019 har var femte dragit på sig denna “varningsflagga” som vi beskriver så här:

“Om ett bolag gjort en nyemission väldigt kort tid inför IPO till en värdering som är rejält mycket lägre så kräver det en förklaring. Har det hänt mycket i bolaget på kort tid är man kanske inte mogen för notering? Var det en kompisemission så vill man också veta varför. En variant av kompisemission är extra förmånliga optionprogram.”

Här är de fem börsnoteringar som senast fått flaggan Rabatterad emission tätt inpå IPO.

• Lipidor – Under det andra kvartalet 2018 slutförs en emission som enligt memorandumet ska ha påbörjats under 2017. Den inbringade 9,5 MSEK. Under det fjärde kvartalet togs ytterligare 20 MSEK in genom emission. Den sistnämnda emissionen gjordes till kurs som idag motsvarar 4,55 kr/aktie, vilket vi inte har någon synpunkt på. Men den första gjordes till kurs som idag motsvarar 1,17 kr/aktie. Det är bara 20% av aktuell IPO-kurs. Skälet till en så stor avvikelse tycker vi borde ha förklarats i memorandumet.
• Carbiotix – Bolaget har under 2019 genomfört en nyemission om ca 3 MSEK till kurs som motsvarar 2,24 kr/aktie vilket är hälften av teckningskursen (4,45 kr) i aktuell IPO. Skälet till en så stor avvikelse tycker vi borde ha förklarats bättre i memorandumet.
• Zoomability – I februari 2019 gjordes en företrädesemission till aktiekursen 5 kr som motsvarar hälften av IPO-kursen på 10 kr.
• Mentice – Under 2018 genomfördes en kvittningsemission avseende skuld som uppstod i samband med förvärv av bolaget Medical Simulation Corporation (MSC). Teckningskursen på 10,80 kr motsvarar 22 procent av teckningskursen i aktuell IPO. I maj 2019 ingick Mentice ett förlikningsavtal med MSC varvid det beslutades om en kvittningsemission till kursen 12,95 kr, vilket motsvarar 26% av teckningskursen i aktuell IPO. Enligt prospektet grundade sig den sista emissionen på de avtal och den överenskommelse som slöts vid inkråmsförvärvet i december 2017. Likväl är det en stor skillnad i teckningskurs varför vi tilldelar en flagga.
• Transcendent – Det är så klart positivt att personalen är delägare. Men när de köpt in sig relativt nyligen för halva eller en fjärdedel av priset så känns det mer som en förmån än som en investering. Dels finns här en klar risk för ett kommande skatteärende. Och dels kan man tänka sig ett ganska stort latent säljintresse från vissa anställda. Dessa kommer heller inte vara särskilt priskänsliga med eftersom de redan har en stor vinst innanför västen.

Problematiken som föranleder flaggan förklarades i krönikan som är länkad här intill.

IPO-guiden

Krönika: Två IPO-flaggor vecklas ut

Vi har dock märkt att det ändå dyker upp en hel del befogade frågor från bolag och investerare kring hur man drar gränsen. Vad menas med “tätt inpå IPO” och var gränsen där en rabatt blir för stor? Här nedan försöker vi bena ut frågan lite mer. I korthet kan man säga att vi gör en delvis subjektiv helhetsbedömning där bland annat följande parametrar spelar roll för att avgöra om en viss emissionsrabatt (mot senare teckningskurs i IPO) är motiverad eller ej.

1. Antal månader. 12 månader är sällan kort tid i dessa sammanhang. 3 månader är alltid kort tid. Oftast är 6 månader också kort tid. Om det råder tveksamhet om tidpunkten är det datumet när nyemissionen registrerades hos bolagsverket som vi helst går på.
2. Vad har hänt i bolaget? Om bolaget kan peka på stora konkreta händelser som kraftigt påverkar värdet mellan emissionstidpunkt och IPO så spelar det stor roll för bedömningen.
3. Vad har hänt i omvärlden? Det spelar roll om börsklimatet gått från iskallt till glödhett eller tvärtom.
4. Inom vilken sektor är bolaget verksamt? I ett Life Science-bolag med stora förluster är det rimligt med ett högt avkastningskrav och en allt annat lika mycket högre rabatt. I ett fastighetsbolag är det svårare att motivera stora prisskillnader på kort tid.
5. Hur stor är rabatten i procent? Detta blir ju kärnfrågan. När man väger ihop punkterna 1-4 så kan en rabatt på 50% vara befogad i vissa fall (kanske ett Life Science-bolag som nått ett genombrott) medan 10% kan vara en orimligt hög rabatt i andra fall. (kanske ett bolag som råkat ut för en negativ händelse under tiden samtidigt som börsen rasat).

Det här ger inga entydiga svar men det är en utgångspunkt för hur man kan bedöma om ett IPO-bolag har kört med “dubbel bokföring” när det gäller att sätta rätt pris på varan/aktien. Varken konsumentverket eller investerare gillar ju när “listpriset” är en chimär och reapriset är det som äger verklig relevans för att bedöma värdet.