Krönika Ränta
Manner: Planera för det värsta – långa räntor ser ut att stiga ännu mer
Vad Riksbanken gör, inte gör eller borde göra har varit på mångas läppar sedan man äntligen började höja styrräntan under våren 2022. Att just styrräntan är den viktigaste parametern för flertalet kan delvis förklaras av att majoriteten av de svenska bolånen har generellt korta löptider: 90% av de svenska bolånen har löptider som är två år eller kortare, 62% är rörliga lån.
Andelen rörliga lån ökar också sedan en tid, rimligtvis i förhoppningen om att Riksbanken kommer att börja sänka styrräntan under nästkommande år vilket de flesta prognosmakare räknar med.
De långa räntorna röner kanske därför inte samma intresse hos allmänheten eller hos media i allmänhet. Man får vara räntenörd, som undertecknad, eller av andra skäl specifikt intresserad av de längre räntorna för att hålla koll på vad som händer.
En påtaglig ränterisk
Sedan början på sommaren har räntan på en svensk 10-årig statsobligation stigit med 0,6%. Inget som tabloiderna har rapporterat om. Uppgången i de längre räntorna blir mer dramatisk när man har i åtanke att flertalet analytiker tror att Riksbanken bara kommer höja styrräntan ytterligare en gång, i september, till 4%. Detta är också inprisat i marknadsräntorna. Det ska dock sägas att mina kollegor på Swedbanks makroanalys tror på ytterligare en höjning på 0,25% i november, men det är inte den gängse uppfattningen.
Det finns också, enligt mig, en påtaglig risk för att de längre räntorna kan komma att fortsätta klättra på medellång sikt. Det kommer vi tillbaka till.
Men om nu flertalet är exponerade mot de korta räntorna, vad spelar långräntan för roll? För börsen är de längre räntorna en av de viktigare parametrarna. Enkelt förklarat blir nuvärdet av framtida kassaflöden lägre ju högre räntorna går. Och det är de längre räntorna man tar hänsyn till.
Pyspunka på börsen
För sparkollektivet kan långa räntefonder bli ett alternativ till börsen om räntenivåerna blir anständiga. Ännu mer så om man dessutom tror att de långa räntorna har toppat och är på väg ner; då kan kursvinster öka avkastningen på räntefonden. Alltså – ju högre räntor desto lägre värdering på börsen och dessutom sker en större allokering mot räntor allt annat lika.
Högre räntor slår naturligtvis också mot nivåerna på bolån med längre löptider. Bostadsinstituten får betala en högre ränta när de emitterar bostadsobligationer, vanligtvis med 5-års löptid, i ett stigande ränteläge. Det slår mot bolån med längre löptider.
Sist, men inte minst, räntenivån på längre löptider ökar refinansieringsrisken för de aktörer som har gett ut obligationer som ligger nära förfall. Detta är en av anledningarna till att fastighetssektorn har pyspunka på börsen. Lån (obligationer) som kanske kostat 1,5 % för några år sedan kan nu kosta mellan 5 och 8% beroende på kreditvärdighet och allmänna räntenivån. Under 2024 och 2025 förfaller stora delar av den utestående stocken av fastighetsrelaterade obligationer. Så nog är långräntan viktig alltid.
Stiger 10-åringen i USA kan den stiga i Sverige med
Idag handlar en svensk 10-årig statsobligation runt 2,8%. Inte speciellt högt med tanke på att styrräntan förväntas ligga på 4% eller högre under hösten. Anledningen är rimligen en kombination av förväntningar om en sjunkande inflation, en ekonomisk avmattning och som en konsekvens lägre styrräntor framledes.
Här vill jag därför påminna om budskapet som gavs vid den stora centralbankskonferensen i Jackson Hole, Wyoming i USA. Företrädare för såväl den amerikanska centralbanken Fed som för ECB varnade för att styrräntorna kan komma att hållas högre under längre tid än vad som är inprisat i marknaden. Samma budskap har nyligen kommunicerats av företrädare för Riksbanken. Det i sig kan räcka för långräntorna att klättra.
Under de trettio år jag handlade obligationer var alltid den amerikanska långräntan styrande för långräntor såväl i Europa som i Sverige. Så är det än idag. Riktningen kommer ofta därifrån, hur kraftig rörelsen blir beror på specifika omständigheter. Inledningsvis pekade jag på att en svensk 10-årsränta klättrat 0,6% över sommaren – precis lika mycket som ränteuppgången i USA. Tror man på stigande räntor i USA finns all anledning att misstänka att långa räntor kommer klättra även i Sverige.
Den amerikanska centralbanken ägnar sig nu, precis som Riksbanken, åt det vi kallar för QT (Quantitative Tightening). Det innebär att man knuffar tillbaka mycket av de obligationer man köpte under tidigare krisperiod till marknaden. För Riksbankens del rör det sig framför allt om obligationer med längre löptider. Utbudet av obligationer, via QT, kommer därför att öka vilket, allt annat lika sänker priserna på obligationer och driver upp räntenivån.
En osäker miljö
För svenskt vidkommande, utöver Riksbankens pågående minskning av balansräkningen, kommer dessutom Riksgälden att öka upplåningen med 30% enligt deras egna prognoser. Tillkommer gör (eventuellt enligt vissa spekulationer) ytterligare upplåning för att täcka upp Riksbankens förluster för de obligationer man köpt vilka nu avyttras till lägre pris.
När man lägger ihop riskbilden, det som sker på utbudssidan och vad som kommuniceras från centralbanker, finns det därför all anledning att hålla koll på de längre räntorna. De har större påverkan än vad många tror. Och just nu pekar mycket på att de kommer fortsätta stiga.
I samma andetag finns det dock anledning att referera till ett annat uttalande av den amerikanske centralbankschefen Powell under Jackson Hole mötet: ”We are navigating by the stars under cloudy skies”. En högst osäker penningpolitisk miljö alltså. Som alltid; hoppas på det bästa men planera för det värsta.
Olof Manner är senior rådgivare vid Swedbank och makroekonom.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
Här hittar du alla krönikor