Vem vet vad de superrika hittar på? 

De 26 rikaste personerna i världen äger lika mycket som den fattigaste halvan av mänskligheten äger. Inför det kan man tänka helt olika saker. Från att det är direkt omoraliskt, till att det är beviset på att hårt arbete lönar sig. Strunt samma, ärligt talat. Men en sak är lite oroande och vi kommer till den. 

Jag gillar Twitter. Det är inte bara min favorit bland de sociala kanalerna, det är också den viktigaste platsen för min nyhetskonsumtion. Genom att följa personer som har god smak, rimliga värderingar och är roliga, får jag ett flöde som gör att jag lär mig nya saker. Jag får tips om podcasts och artiklar, jag ser små mikrohändelser gå från en första tweet till att explodera för att sedan försvinna. Allt under loppet av timmar. En sak som dominerade i morse kan vara död klockan två. Twitter är samtidigt smalt och otroligt brett.   

HITLER-ÄLSKANDE SEXROBOT 

En liten utvikning: Det roligaste (och samtidigt deppigaste) som hänt på Twitter kan mycket väl vara Tay. Hon var en chat bot, en artificiell intelligens, som Microsoft utvecklat och släppte ut på Twitter i mars 2016. Jag vet, det är en evighet sedan på en plattform där saker är gamla efter timmar. Desto större bedrift att bli ihågkommen. 

 Jag vet inte vad Microsoft hade trott. Detta är trots allt gänget som trodde att Zune skulle krossa iPodden och att Kin skulle få folk att skratta åt iPhone (googla gärna, det är bra historier). Det som skedde var hur som helst detta: Inom mindre än ett dygn hade Tay gått från att vara en ”cool tonårstjej” (som hon var programmerad att låna språket från) till att… hm, jag låter Daily Telegraph summera det: ”Microsoft deletes ‘teen girl’ AI after it became a Hitler-loving sex robot within 24 hours”. 

 Det är också en aspekt av Twitter: Det kan göra en oskyldig AI till en Hitler-älskande sexrobot på mindre än ett dygn. 

 Häromveckan köpte Elon Musk in sig i Twitter. Varför han gjorde det, är som vanligt med saker Musk gör, svårt att svara på. Någon konstaterade, på Twitter, att man nog inte ska bortse från möjligheten att han helt enkelt var uttråkad. En annan menade att Musk vill bli en mediemogul och att en andel av Twitter var ett första steg. Jag tror själv att sanningen är en kombination av det. Och antagligen fler saker. 

 VAD VILL MUSK MED TWITTER? 

Det spekuleras också i vad han vill med Twitter. Köpa en majoritet över tid? Kanske. Men sannolikt räcker hans del (9,2%) i kombination med snudd på obegränsade mängder pengar och en personlig räckvidd som gör PR av exakt allt han gör, för att driva de frågor han vill driva. Vilka de frågorna nu är. 

 Kommer Twitter nu att få en funktion där man kan redigera sina publicerade tweets? Kanske. När Musk i en tweet frågade om det fick han 4,4 miljoner röster och en förkrossande majoritet var för det. Skulle det bli så, kommer det göra att miljoner människor, för vilka ett stavfel i en publicerad tweet är som ärten i sagan om prinsessan, äntligen kan få en god natts sömn. 

Kriget i UkrainaArtikel

Fredric Thunholm: Tänk om pengar inte är allt? 

 Samtidigt finns det saker som kan påverka mer, för fler. Musk kallar sig själv ”free speech absolutist”. I en annan tweet skriver han ”Free speech is essential to a functioning democracy. Do you believe Twitter rigorously adheres to this principle?” 

Nu är ju Twitter ett kommersiellt företag och behöver inte alls ”vara strikt när det gäller att följa principen om yttrandefrihet”. På samma sätt som Affärsvärlden antagligen inte hade publicerat den här texten om den hade hyllat Putin och beskrivit exakt hur du gör en bomb av konstgödsel och diesel. 

Yttrandefrihet är ett udda koncept eftersom det låter som en bra grej. Och som något vi tar för givet i en demokrati. Men i sin extremform är det otroligt sällsynt. Tack och lov. Det är nämligen outhärdligt. Och inte alls ”essential to a functioning democracy”. Varken på 4chan, som tolererar mer än Twitter, eller på svenska Flashback är yttrandefriheten total. 

Det spekuleras om att Musk vill bjuda in Donald Trump till Twitter igen. Trump blev avstängd på livstid ”due to the risk of further incitement of violence” efter att ha kallat gänget som stormat Kapitolium för patrioter. Ganska bra skäl för en avstängning? Och samtidigt: Det kanske räcker att en rastlös kille som gillar eldkastare och rymden köper drygt nio procent av Twitter för att reversera det. 

 VISDOMSORD FRÅN SERIETIDNINGSVÄRLDEN 

Tillbaka till de 26 rikaste personerna och andra hyperrika i världen. Genom ägande i Twitter och någon av alla andra plattformar kan de påverka mer än vad enskilda nationer kan påverka. Genom att vara ”free speach absolutists” men också till exempel genom att elda på kurser för kryptovalutor, en business som använder lika mycket el som Argentina, i en tid när det kanske vore bra att använda mindre energi, snarare än mer. Det finns alltså fler saker de hyperrika kan göra än att köpa otroligt stora båtar och försäkringar mot kidnappning. Och det finns saker vi inte vet än, för att vi inte behövt tänka på dem. 

Jag tror att detta kan vara dåligt och farligt. Att en liten elit blir något slags halvgudar som är frikopplade, emotionellt och praktiskt, från mänskligheten i stort och dess kringprodukter som civilisation och klimat. För att citera Spider-man: ”Med stor makt kommer stort ansvar”. Och pengar är just det: Makt. På den högsta nivån, tämligen oreglerad makt. 

 Så länge Musk, i nuvarande form, är det knasigaste vi sett från den här gruppen är det nog lugnt, även om Trump får börja twittra igen. Men tänk om Trump skulle vara rik nog att var den som kontrollerade Twitter, eller för den delen Facebook. 

Spider-mans präktiga citat kan tyckas självklart. Men från serietidningsvärlden kan man hämta ett annat citat som är mindre attraktivt men lika sant. Det kommer från filmen The Dark Knight och Batmans betjänt Alfred, när han konstaterar att det inte finns logik bakom alla handlingar: ”Det finns de som bara vill se världen brinna.” Det vore toppen om ingen av dessa kommer in på topp tio-listan över de rikaste i världen. Även om det såklart är kul att hårt arbete lönar sig. 

Fredric Thunholm är kommunikationsstrateg på mediebyrån Wavemaker och har bloggen ”Tänk på döden”.