Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Bättre än det verkar

2018-12-12 18:00

Att skönmåla svensk ekonomi är dumt, att svartmåla den är ännu dummare. Det påverkar befolkningen negativt och avskräcker internationella investerare. Krönikan ägnar jag åt att förklara varför en låg BNP per capita de senaste åren och en låg produktivitet inte är så bekymmersamt som det kan verka.

De senaste tio åren har befolkningen i Sverige ökat med 10 procent, det är betydligt snabbare än historiskt. Det gör att BNP per capita har ökat långsamt trots en snabb tillväxt. Det betyder inte att vi som bott och levt länge i Sverige har fått det sämre. Tvärtom. Nyanlända har dock en betydligt lägre levnadsstandard. Det drar ned genomsnittet för BNP/capita, vilket kan tyckas bekymmersamt. De nyanländas standard är dock betydligt högre jämfört med där de kom ifrån.

Alla som har läst statistik vet att man rensar för extremutfall för att inte vilseleda. Att ta utgångspunkt i de senaste åren, då flyktingkrisen bidrog till den största befolkningsökningen på åtminstone 150 år, blir märkligt. BNP per capita är ett dåligt mått just nu. Däremot blir integrationen viktig framöver, men även en åldrande befolkning lär bidra till att dämpa BNP per capita.

Att BNP per capita ökar långsamt har heller inget att göra med hur produktiva eller innovativa svenska företag är. De som inte är det överlever inte på en globalt konkurrensutsatt marknad. Att produktiviteten är låg i ett historiskt perspektiv är inte unikt för Sverige, även andra jämförbara länder har liknande mönster. Till den utvecklingen finns framför allt två förklaringar.

Omvärlden har mycket stor betydelse. Den högproduktiva period som många jämför med är åren 2001–2006. Kina fick då tillträde till världsmarknaderna genom WTO och globaliseringen tog fart. Det bidrog till att svensk produktion ökade med närmare 4 procent per år utan att antalet arbetade timmar blev fler. Det var en unik period. Något nytt Kina finns inte runt hörnet och risken är stor att produktiviteten förblir låg även framöver. Hög produktivitet tidigare i historien kan förklaras av bland annat industrialisering, kvinnors inträde på arbetsmarknaden samt utvecklingen av datorer och internet. Artificiell intelligens, automatisering och smarta mobiler bör på sikt ge produktivitetslyft, men det syns inte fullt ut i statistiken ännu.

Svensk produktion har förändrats i bemärkelsen att den har gått från att vara varuproducerande till att tjänstesektorn blivit allt viktigare. Det är bra med tanke på global efterfrågan. Tjänstesektorn drivs i första hand av humankapital, vilket gör att investeringar i maskiner inte ökar lika mycket. Tjänstesektorn är heller inte lika produktiv, då det är humankapitalet som är själva investeringen. Att investeringar är låga i ett historiskt perspektiv kan tyckas oroande, men det behöver inte vara dåligt om strukturomvandlingen leder framåt. Svenska företag ligger i framkant och det är något vi ska bejaka.

Få länder levererar som den svenska ekonomin. Sedan finanskrisen år 2008 har till exempel sysselsättningen utvecklats betydligt bättre i Sverige än i både euroområdet och USA. Även sysselsättningsgraden ligger på en hög nivå. Det visar på en stark ekonomi och är ett relevant sätt att mäta levnadsstandard på.

Att svensk ekonomi går starkt betyder dock inte att vi kan luta oss tillbaka. Riskerna är stora, inte minst i kölvattnet av utvecklingen kring bostadsmarknaden. Önskvärt vore att dra lärdomar av det lyckosamma reformarbetet efter 1990-talskrisen. Nu behövs reformer för snabbare integration, fungerande infrastruktur, fler bostäder samt utbildning av såväl den befintliga befolkningen som av nyanlända. Stora delar av svenska folket har aldrig haft det så bra som i dag. Ekonomin är stark och väl rustad för kloka reformer. Låt debatten handla om dessa i stället för att svartmåla och längta tillbaka till en tid som inte kommer igen.

Chefsekonom på Nordea som skriver krönikor i Affärsvärlden var fjärde vecka.

Nästa veckas besked

Finansmarknadens aktörer har tagit höjd för att Riksbanken höjer räntan i december. Uteblir höjningen riskerar förtroendet för Riksbanken att få sig en rejäl törn och kronan ytterligare en smäll.

Annika Winsth

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom

Bostad & fastighet