Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Hur hinner männen med?

2018-05-23 18:00

"Att utmana sig själv borde vara viktigt för alla”, säger den 44-åriga vd:n, tvåbarnspappan och ultramaratonlöparen Johan Steele i en intervju i Dagens Nyheter. Fascinerat läser jag hans berättelse om att överstiga fysiska och psykiska gränser och den euforiska lycka som följer. Om hur han sprungit ett dygn, två dygn, en vecka i sträck.

Jag älskar också att springa. Så visst handlar en del av min fascination om tanken att öka mina som längst entimmesrundor till något mer utmanande. Och visst kan jag beundra människor med uthållighet och målmedvetenhet utöver det vanliga.

Men framför allt tänker jag på tiden. Den som han lägger på att springa, på bekostnad av något annat.

När hämtar han barn från skolan eller träningen? När plockar han ur diskmaskinen? Eller viker tvätten, servar bilen, klipper gräset, läser en bok eller sjunker ner i soffan framför ett tredje avsnitt av nyaste Netflix-serien? Han är vd, så jag utgår ifrån att jobbet tar rätt mycket tid.

Hur får han ihop allt?

Johan är inte ensam om sitt tidskrävande intresse. Vi har stött på dessa högpresterande företagsledare som kopplar av i maratonspåret eller triathlontävlingarna förr. Den före detta finländska statministern och Europarlamentarikern är en av dem. Och när utmärkelser för hälsofrämjande chefer utdelas går de inte sällan till personer som lyckats mobilisera hela företaget till att tillsammans bestiga Åretoppen eller köra military training på morgnarna.

Det finns en gemensam nämnare för många av dessa. De är män. Med krävande jobb och barn hemma. Återigen, hur hinner de?

En handfull företagsledare, det är väl en sak, tänker ni. De har råd att köpa tjänster för att få det övriga livet att gå runt. Eller så är frun hemma och sköter markservicen. Det går inte att generalisera.

Men statistiken om svenskarnas levnadsvanor visar en del intressanta mönster, som är betydligt bredare än så. Riksidrottsförbundet undersöker årligen våra motionsvanor. Bland personer som ägnar sig åt ansträngande motion minst tre gånger veckan finns fler män än kvinnor. I gruppen minst fem gånger i veckan är skillnaden än tydligare, dubbelt så många män som kvinnor.

Hemarbetet då? Enligt SCB:s senaste tidsanvändningsstudie använder svensken i genomsnitt ungefär 3,5 timme till hemarbete. Kvinnor 45 minuter mer än män. Visserligen förvärvsarbetar män mer, så den totala tiden på ”måsten” är ungefär lika. Men de 45 minuters hemarbete kan också kompensera för den andres löprunda.

Dessutom finns en annan intressant skillnad. Medan kvinnor ägnar tider åt hushållsarbete så ansvarar mannen för underhåll. Kvinnor ansvarar också mer för barnrelaterade hemmasysslor. Två tredjedelar av dagarna för vård av sjukt barn tas av mamman. Bara för att ta ett exempel. Att laga mat och hämta barn måste ske på fasta tider, medan bilservicen eller gräsklippningen enklare kan göras när det passar. Alltså går de att kombinera med längre arbetsdagar eller träningspass. Forskningen har också visat att dessa tidsbundna måsten upplevs mer stressande än de där tajmingen är mer flexibel.

Den stora folkhälsoutmaningen handlar inte om att få fler att springa ultramaraton. En tredjedel av svenskarna rör sig överhuvudtaget inte. Bara fyra av tio gör det minst två gånger i veckan. Stillasittande har blivit vår tids rökning, har vi hört såväl forskare som folkhälsoministrar säga.

Så generellt behövs mer svettande i löparspåret, det råder ingen tvekan om. Exakt vad som behövs för att få fler dit är en stor fråga. Och visst finns det dåliga ursäkter. Men alla ursäkter är inte dåliga. Tänk om vi kunde dela lite mer lika? Byta ut ett pass i tvättstugan mot ett på gymmet?

Och apropå ledarporträtt – visst vore det häftigt om parklek med barnen som fritidsintresse kunde väga lika tungt som en Svensk Klassiker?

Fristående rådgivare och docent i nationalekonomi med lång erfarenhet av forskning och ledarskap i offentlig sektor.

Kvinnor kan

De olympiska vinterspelen i Pyeongchang var en framgång för Sverige. Om endast medaljer av kvinnliga olympier räknas blev framgångarna ännu större. Med totalt fem guld, fyra silver och ett brons blev Sverige bästa nation för damer i OS.

Laura Hartman

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom