Banker
Analytiker: ”Vi kommer få se stora utdelningar och återköp från bankerna”
Andreas Håkansson, bankanalytiker på Danske Bank, har varit positiv till bankerna under räntehöjningarnas år 2022. Faiblessen hänger med även in i 2023. Efter att dagens inflationssiffror kom in högre tror Danske Bank att Riksbanken höjer räntan ytterligare i februari. Detta lär fortsätta gynna bankerna även i år, säger Håkansson.
”Vår vy för 2023 är att de stigande räntorna fortsätter påverka bankerna positivt, ganska ordentligt till och med. Våra makroekonomer (Danske Banks, reds anm.) tror på en 50-punktershöjning i Q1. Det betyder att bankernas positiva räntemedvind fortsätter ända in i Q2, från höjningen i november och den prognostiserade i Q1.”
Utdelningen är alltid en lockelse i bankerna, men kanske lite extra mycket 2023 enligt Håkansson.
”Banker har över tid varit ganska bra utdelningscase, men historiskt har utdelningen sänkts i lågkonjunkturer då räntan sänkts och gamla redovisningsregler gjorde att kreditförlusterna ökade ganska kraftigt i lågkonjunktur. Men nu är vi i en motsatt situation. I denna lågkonjunktur har bankerna bra förutsättningar för att fortsätta dela ut pengar, vilket jag tycker är väldigt positivt.”
Kommer det finnas utrymme för höjda utdelningar, eller till och med extrautdelningar?
”Bankerna har inte så exakta utdelningsmål, men jag tror är att vi kommer få se höga utdelningar kombinerat med återköp. Bankerna kommer skifta ut mycket kapital i år och nästa. Men jag tror mer på återköp än extrautdelningar. ”
Analytikerkårens förväntningar på storbankerna
| Bank | Förväntad utdelning | Direktavkastning |
| SEB | 6,27 kr | 4,9% |
| Swedbank | 10,23 kr | 5,4% |
| Nordea | 8,00 kr | 6,7% |
| Handelsbanken | 7,54 kr | 6,8% |
| Källa: Estimat från Factset | ||
Vilket är det bästa utdelningscaset i banksektorn?
”Om man endast ser till utdelning är det Nordea. Under 2022 kombinerade banken en stor utdelningsandel med återköp, vilket är något vi tror de kommer fortsätta med även i år under 2023 och även 2024. Nordea har den största yielden när man kombinerar utdelningar och återköp. Vi räknar med en direktavkastning på 8% och 3-4% återköp av utestående aktier.”
Vad är fördelarna med återköp kontra extrautdelning?
”Det är väl en smaksak. Men bank är av naturliga skäl en sektor med högre risk och återköp kan vara ett stabilare sätt att skifta ut pengar. I utdelningar går ju oftast alla pengar på en gång, men i återköpsprogram sker utskiftningen kontinuerligt under året. Skulle någonting oväntat ske kan programmet stoppas och pengarna kan gå till annat.”
Hur ser du på riskbilden i bankerna nu kontra tidigare lågkonjunkturer?
”Två saker skiljer sig från tidigare lågkonjunkturer. Det första handlar om redovisningstekniska regler. IFRS9 tvingar bankerna att ta förlustreserveringar betydligt tidigare, för att man ska undvika stora smällar när konjunkturen försämras. Det innebär att kreditförlusterna, i alla fall i teorin, kommer vara lägre när vi går in i denna lågkonjunktur. Den andra grejen är de stora reserveringar som bankerna tog under pandemin. De behövde aldrig användas vilket gör att bankerna sitter kvar med reserver som man kan möta övriga kreditförluster med under kommande två år.”
Det finns en ständigt pågående diskussion om att bankerna inte borde dela ut pengar i svåra ekonomiska tider. Vad säger du om detta?
”Jag tycker att diskussionen missar flera viktiga punkter. Om man tittar i ägarlistorna så är de väldigt välägda av pensionsfonder, aktiefonder och småsparare. Utdelningarna går rakt ut till det svenska folket. Det är väldigt positivt att bankerna är så lönsamma.”
Å andra sidan är det ett oligopol där en stor del av det utskiftade kapitalet i storbankerna går till ett fåtal huvudägare.
”Jag skulle absolut inte säga att det är ett oligopol. Det är en jättekonkurrens på marknaden. Man måste titta på varje affärsområde isolerat. Se på bolånen till exempel. Där har vi SBAB, Stabelo, Hypoteket, Skandiabanken. Även på fondsidan finns det hur många aktörer som helst i Sverige. Betallösningar lika så.”
De tre svenska storbankerna Swedbank, Handelsbanken och SEB stod för 58% av hela bolånemarknaden första halvåret 2022. Skandiabanken, SBAB Bank, Länsförsäkringar Bank, Landshypotek Bank, Borgo och Bluestep stod vid samma tidpunkt för 19% av den totala bolånemarknaden.
Vill du veta hur det går för bankerna och de andra aktierna på Stockholmsbörsen så hittar du det alltid på Affärsvärldens sida Börsen idag.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.