”USA vill inte ha kompromiss”

Konflikten med Iran har redan pressat upp oljepriset med mellan 10 och 20 dollar och en väpnad konflikt mellan USA och Iran, världens fjärde största oljeexportör, skulle få oöverskådliga konsekvenser. ''Nu måste EU agera och tvinga USA till förhandlingsbordet'', säger Trita Parsi, Iranexpert och ordförande för National Iranian American Council.

Enligt Oystein Oyehaug, oljeanalytiker på ABG Sundal Collier, har konflikten mellan USA och den iranska regeringen, som inte visar några tecken på att den har för avsikt att överge sitt nukleära program, redan pressat upp oljepriset med mellan 10 och 20 dollar. Vad en väpnad konflikt mellan Iran och USA skulle betyda för oljepriset väljer han att inte spekulera i.

– Iran är världens fjärde största oljeexportör och det skulle få oerhörda konsekvenser, det skulle bli betydligt mer dramatiskt än Irak-kriget. Risken är att konflikten inte skulle begränsas till Iran utan att den skulle få spridning i hela arabvärlden, säger Oystein Oyehaug.

Nu hotar Iran med att överge icke-spridningsavtalet, NPT. Det skulle innebära att FN inte längre skulle ha någon möjlighet att inspektera Irans kärnteknikprogram. Samtidigt försöker den amerikanska regeringen isolera Iran genom att pressa europeiska regeringar, banker och företag att införa ekonomiska sanktioner mot landet.

Trita Parsi, svensk med rötter i Iran och ordförande för National Iranian American Council, anser att USA:s linje mot Iran är felaktig.

– Europa har redan satt stor press på Iran. Och det är nödvändigt. Men ytterligare press på landet kommer inte att få regimen att backa. Iran har redan skapat ett program som blir allt mer avancerat. Och historiskt sett har inget land som åstadkommit ett nukleärt program backat helt. Vissa länder har gett upp kärnvapen, med inget land har upphört med anrikningen av uran, eller gjort sig av med kunskapen om hur man gör det, säger Trita Parsi.

Idag står USA, Frankrike och Storbritannien bakom ett resolutionsförslag som gör kravet på att Iran ska upphöra med all anrikning av uran folkrättsligt bindande. DN skriver att om förslaget antas av säkerhetsrådet banas väg för framtida resolutioner om ekonomiska sanktioner och i slutändan militära åtgärder mot Iran. Frågan kommer att diskuteras i New York idag av de fem permanenta säkerhetsrådsmedlemmarna USA, Frankrike, Storbritannien, Ryssland och Kina.

Men enligt Trita Parsi är det den hårda linjen, som framför allt USA drivit mot Iran, som lett fram till den spända situationen.

– Om amerikanarna gått med på att förhandla för två tre år sedan hade Iran sannolikt inte anrikat uran idag. USA:s vägran att förhandla och EU:s oförmåga att sätta press på USA har lett fram till den här situationen.

Vad vill Iran ha?
– Iran vill att USA erkänner landet som en stormakt och upphör med isoleringspolitiken. USA har under 25 års tid försökt isolera Iran politiskt och ekonomiskt från resten av världen. 1996 införde USA exempelvis sanktioner som innebar att man inte bara förbjöd amerikanska företag att investera i Iran. Även europeiska och asiatiska företag skulle bestraffas om de gjorde affärer med Iran. Det har lett till att Iran inte integrerats med resten av regionen. Landet har dåliga relationer till övriga arabvärlden och regimen anser sig inte ha några som helst säkerhetsgarantier.

Varför vägrar USA sätta sig vid förhandlingsbordet?
– Amerikanarna vill inte se en kompromiss. Den vill uppnå en fullständig seger. I förlängningen vill de byta ut regimen i Iran och installera en regim som förvisso säkert skulle vara demokratisk men som amerikanarna skulle ha större inflytande över.

Hur stor är risken för att det uppstår en väpnad konflikt?
– Om USA vägrar förhandla, Iran fortsätter att utveckla det nukleära programmet och Europa inte gör någonting, är risken överhängande. Europa måste börja ta sitt ansvar och sätta press även på den amerikanska regeringen för att tvinga den till förhandlingsbordet. Det vore oerhört oansvarigt att inte göra det, säger Trita Parsi.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.
Annons från Stockholms Universitet