Trimmad teknik för att surfa på IPO-vågen

Afv har våren 2021 granskat 65 noteringar. Vi tar med oss tre lärdomar som alla handlar om att börsnoteringar i grunden är dubbelbottnade. Däremot är det entydigt dåligt att FI agerar aktivt för att försämra för privatsparare.
IPO
Börsklockan på Nasdaq. Foto: Stina Stjernkvist / TT

Våren 2021 har vi sett fler börsnoteringar än någonsin. Det har varit ett hästjobb för analysredaktionen och IPO-guidens granskare att följa dem alla. En utvärdering efter 65 granskade noteringar 2021 leder dock till vissa slutsatser. Den här krönikan handlar om fyra av de 21 flaggor som IPO-guiden söker efter i alla noteringsprospekt. Tre av dessa är tveeggade. Å ena sidan anser vi att flaggorna pekar på potentiella risker som är viktigt för investerare att känna till. Å andra sidan finns det motverkande faktorer där det istället för en varningsflagga ibland tvärtom kan tolkas som något positivt.

TÄTA PERSONKOPPLINGAR

Så här beskriver Affärsvärldens IPO-guide flaggan täta personkopplingar:

“Om nyckelpersoner har nära personliga relationer eller affärskopplingar via andra bolag så ökar risken att det inte enbart är professionella hänsyn som styr besluten. Afv avstår ofta från att dela ut en flagga om vi bedömer att de positiva aspekterna av täta personkopplingar kraftigt överstiger riskerna.”

Den sista meningen ovan är ny och har lagts till för att fånga in exempelvis den situation vi ser i noteringsaktuella Revolutionrace. Här har vi ett superframgångsrikt bolag som grundats och drivs med stor framgång av herr och fru Nyrensten. Tätare personkopplingar än så är svårt att tänka sig och det leder så klart till risker om den privata relationen skulle knaka i fogarna. Å andra sidan har teamet minst sagt bevisat sig. I Revolutionrace väger det positiva helt klart över medan situationen är sämre i exempelvis Odinwells notering. Dels sitter huvudägarens hustru som ordförande men mer problematiskt är att huvudägaren och Odinwells teknikchef tillsammans äger ett bolag som har en viktig affärsrelation med Odinwell. Det är rörigt helt enkelt och man undrar vad som händer om Odinwells VD anser att bolaget behöver byta teknikchef.

Men överlag är täta personkopplingar ofta något väldigt positivt. Framgångsrika företag kännetecknas ofta av starka personliga lojalitetsband mellan nyckelpersoner och släktingar som grundare. Se bara på Evolution Gaming som startades av några barndomsvänner och kusiner.

SÄLJSUGEN STORÄGARE

Eller “Säljsugen storägare i förhoppningsbolag” som flaggans fullständiga namn lyder.

“Bolag i tidiga skeden gör nyemission för att de behöver pengarna. Om det samtidigt finns storägare som verkar vilja sälja egna aktier i bolaget så är det en varningsflagga. (Exempelvis kort lock-up.) Dels är det lite illojalt att ‘konkurrera’ med bolaget om aktieköparna och dels tyder det på en klen tilltro till bolagets framtid.”

Noteringen av Maven Wireless är ett bra exempel på vad den här flaggan fångar upp. Flera av de största ägarna säljer aktier vid noteringen samtidigt som bolaget behöver nya pengar för att överleva. I andra fall är det svåra gränsdragningsfrågor. Afv anser oftast att sex månaders lock-up är i kortaste laget även om kloka människor kan tycka annorlunda. En annan klurighet är vad som definierar ett “förhoppningsbolag”. Klassiska kriteriet är hög förlusttakt i ett bolag med hög värdering och stora framtidsförhoppningar. Detta stämmer in på Acast men vi valde ändå att inte se det som ett förhoppningsbolag eftersom Acast ändå omsätter 0,7 miljarder och tar in en kassa som täcker förlusttakten tio gånger om.

TVEKSAMMA INCITAMENT

Så här beskriver Affärsvärldens IPO-guide flaggan:

“Tveksamma incitament är Affärsvärldens samlingsbegrepp för olika typer av risk för intressekonflikt. Ett typexempel är att rådgivaren eller dess anställda äger aktier i IPO-bolaget. Det behöver inte vara ett problem och kan även ses som en fördel men det finns också risker för intressekonflikter eller att rådgivaren översäljer aktien.”

Huvudfrågan är om det är bra om rådgivaren har “skin in the game” vilket vi ofta ser i mikrobolag noteras av små corporate finance-aktörer som Mangold, G&W, Corpura, Augment och Skills. På ett sätt är det jättebra. Rådgivaren “tror på bolaget”. Åtminstone tillräckligt för att hoppas kunna sälja med vinst efter notering. På ett annat sätt är det negativt eftersom rådgivarens incitament att vårda långsiktiga relationer med investerare minskar relativt incitamentet att jaga snabba cash. Fast även kortsiktigt vinstmaximerande rådgivare kan ses som ett plus. Om de är aktieägare så vill de ju hålla aktien uppumpad åtminstone en tid efter notering för att själva kunna sälja till bästa pris. Det är cyniskt men sant. Afv tycker ändå att flaggan fyller sitt syfte eftersom den inspirerar investerare till att tänka aktivt på denna aspekt.

BRISTFÄLLIG INFORMATION

“Det är en varningsflagga om man anar eller vet att det saknas viktig information i prospektet. Exempel på detta är att det saknas information om emissionskostnader, intressekonflikter, teckningsåtagare etc. Hit räknas också rejält vilseledande information.”

I februari 2020 skildrade Afv att det uppstått problem med detta på grund av detaljregleringsvansinne i Bryssel. Men våren 2021 har det faktiskt blivit värre och det verkar handla om att FI gått från sin vanliga stelbenta inställning till i vissa fall fullständig rigor mortis när det kommer till synen på flexibilitet i tillämpningen av EU-regler.

“Prospektreglerna ändrades för två år sedan och numera är det strikt reglerat vilken info ett bolag får ta in i ett så kallat EU-tillväxtprospekt. Uppgiften om konkurser ingick tidigare men försöker man lägga in detta nu får man oftast bakläxa från FI”, skriver en partner på advokatfirman Setterwalls som är rådgivare till USWE Sport.

Prospektet saknar kassaflödesanalys, alla teckningsåtagare anges inte och ingen information finns om styrelse och ledning har konkurser i bagaget. Detta är alltså uppgifter som alltid annars finns med som FI nu anser att EU förbjuder bolag från att ange. Jisses så dumt. Även Emplicure och Codemill har i närtid givit samma besked till Afv. Alltså att FI har förbjudit dem att informera om teckningsåtagare eller konkurser hos styrelse och ledning.

Samtidigt ser Affärsvärldens IPO-granskare också många exempel där sådan information står med. Eller anges i ett särskilt tilläggsdokument som gör att man kan runda FI-idiotin och ändå ge investerare ett bra underlag. Det vore lämpligt om FI hade samma inställning. Alltså att investerarnas bästa är viktigare än talibansk läsning av regelboken.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

Här hittar du alla krönikor

Annons från Curasight