Academedia: Hoppar av skolan

Academedia (50 kr) är norra Europas största utbildningsföretag. Verksamheten omfattar omkring 290 förskolor, 120 grundskoleenheter och 150 gymnasieenheter som totalt utbildar cirka 93 000 elever. Bolaget bedriver också vuxenutbildning. Tyngdpunkten ligger på Sverige som står för drygt 80% av intäkterna.

Största ägare är Rune Anderssons investeringsbolag Mellby Gård med drygt 21% av aktierna. VD sedan 2005 är Marcus Strömberg. Han äger aktier för knappt 8 Mkr. Övriga ledningen äger aktier för ungefär lika mycket till.

Skolan viktig valfråga

Ökad segregation, fallande resultat och oreda i klassrummen är exempel på problem som alltjämt plågar svensk skola. Det är talande (och nedslående) att frågan om hur Sveriges skolväsen ska utformas återigen ser ut att segla upp som en av de viktigaste inför valet 2022.

Åtta år av socialdemokratiska regeringar – om än i minoritet – har inte bjudit på några större förändringar. En kritiker kan anse att intresset tycks ligga mer i att hålla igång en polariserad debatt som sätter högerpartierna på defensiven, än att hitta lösningar och kompromissa.

Det politiska käbblet har bjudit friskolorna på en relativt stabil spelplan under många års tid. Något som märks inte minst på den goda tillväxt och stabila lönsamhet bolag som Academedia uppvisat. Men är det rimligt att räkna med ytterligare fyra år av politisk låsning i skolfrågan?

Debatten nyanseras

Fortfarande finns mer extrema ingrepp i skolsystemet på tapeten. Ett av dessa som uppmärksammats på sistone är idén om expropriation där friskolor i aktiebolagsform skulle förbjudas och staten betala skadestånd för våldet på äganderätten. Idén har sin bakgrund i den fackligt beställda rapporten Marknadsskolan vars syfte var att utreda hur aktiebolagen ska kunna fasas ut. Där diskuteras en möjlig nota på omkring 20 miljarder kronor för Sverige.

Men även om regeringen verkar ställa sig positiva till ett sådant ingrepp finns ändå tecken på att debatten håller på att nyanseras. Åtminstone delar partierna alltmer den problembeskrivning som finns kring svenska skolan – även om synen skiljer i dess orsaker och därmed även lösningsförslagen. Det finns alltjämt en tydlig skiljelinje mellan högerblockets ambition att laga det befintliga skolsystemet och vänsterblockets vilja att reformera friskolesystemet i grunden.

Högern vill förhandla

Det rör dock på sig inom högerblocket som nu verkar ompröva gamla sanningar. Moderaterna lanserade ny skolpolitik i februari 2022 som bland annat öppnade upp för att villkora aktieutdelningar. Detta tillsammans med skärpt ägar- och ledningsprövning, förändringar i kösystemet och tydligare statlig styrning av skolpengen.

Ett annat exempel är Liberalerna – som tidigare varit bland de mer friskolepositiva – men nu diskuterar utdelningsbegränsningar och nya sidorestriktioner för hur skolverksamhet ska bedrivas.

Högern öppnar alltså upp för förhandling och säger sig vilja diskutera skolfrågan över blockgränserna efter valet i höst. Uppenbart är att det finns frågor så som kring skolpengen och kösystem där det går att hitta viss samsyn. Även om uppgörelser kräver att vänsterblocket pausar idén om vinst- och aktiebolagsförbud – som det i dagsläget inte finns politiskt stöd för. Exempelvis har Centerpartiet som möjlig vågmästare historiskt försvarat privata aktörers vinstmöjlighet.

Partierna om skolan

Möjliga åtgärder i skolsystemet

I den stora tabellen nedan listar vi de huvudsakliga åtgärder som återkommande diskuteras när det gäller skolan. Och hur de enligt oss skulle kunna tänkas påverka friskolebolag som Academedia.

Tabellen är sorterad med mer övergripande reformidéer överst, och mindre detaljreglering längre ned. Vi säger här inget om den politiska möjligheten att genomföra åtgärderna eller sannolikheten att de blir verklighet.

Klart är att de allra flesta förslagen har potential att innebära tydligt försämrade förutsättningar för friskolorna.

Låg värdering

Även marknaden tycks prisa in att något kommer hända kring reglering av friskolorna. Historiskt har Academedia värderats mellan 7 och 13 gånger vinsten (P/E och EV/Ebit). Nu är värderingen i botten av det spannet. Då har vi tagit höjd för något lägre lönsamhet framöver på grund av den covideffekt som lyfte resultatet inom vuxenutbildning rekordåret 2020/21.

Det syntes inte minst nu i det senast redovisade tredje kvartalet (jan-mar) där lönsamheten inom vuxenutbildning föll från 13,1% till 8,9%. Totalt räknar vi med att koncernen uthålligt kan tjäna 6,5% jämfört senaste tolv månadernas 7,1%.

Hoppar av skolan

Vårt huvudscenario bygger på att nuvarande politiska förutsättningar består. Samtidigt är vår bästa gissning att skolsystemet kommer förändras de kommande åren. Men det är hopplöst att i dagsläget ens försöka gissa vad det kan innebära för friskolebolagen framöver. Även om huvudscenariot visar uppsida i aktien är det alltså svårt att veta man egentligen får för pengarna.

Att köpa aktien blir ett valtaktiskt beslut mer än något annat. Om valresultatet blir som senaste opinionssiffrorna går vi återigen mot ett låst politiskt läge i skolfrågan, vilket vore det bästa för friskolebolagen. Kanske kan det ge ny fart i aktierna. Samtidigt växer allmänhetens tryck på förändring. Och vi lutar alltmer åt att värderingarna lär förbli låga tills det står mer tydligt vilka åtgärder som blir aktuella för skolan.

Det tar emot att ge upp om Academedia så här inför valet. Men här och nu är aktien för svår att bedöma. Kanske ger valrörelsen mer klarhet. Rådet blir neutral och vi väljer även att sälja aktien ur Afv-portföljen.