Här är Ericssons nya molnstrategi

Tio minuter in i vår intervju tar Ulf Ewaldsson rollen som magister. Han ställer sig vid den vita tavlan och börjar rita. När Ericssons strategichef är klar har han illustrerat hela kommunikationssamhällets nära framtid. Och Ericssons roll i det.

Nu är Ewaldssons snabba kludd på tavlan inte direkt vetenskapligt, men likafullt symboliskt. Endast en liten del av det tillhör radio, Ericssons gamla paradgren.

– Bara radioaccessen är inte tillräckligt för oss för att ha en riktigt bra marknad, säger Ewaldsson.

Inte för att den lilla delen är obetydlig. Med några år kvar till 5g har Ericsson utvecklat ett nytt radiosystem som inte är större än att det ryms i en resväska. Tiden för montering ska enligt marknadsföringen räknas i minuter.

En annan nyhet är en radioinnovation som ska kompensera för att 5g måste operera på högre frekvensband (med sämre räckvidd) än sina äldre standardsyskon. Innovationen, kallad ”beam tracking”, innebär att våra telefoner snabbt får access från den antenn som är bäst lämpad vid varje givet tillfälle: växlingarna kan ske flera gånger per millisekund. Antennerna i sig är nya och mer avancerade än de Ericsson byggt tidigare.

Den som följer företaget på nära håll är redan bekant med det här, liksom den är bekant med de uppenbara fördelarna med 5g: hastigheter och svarstider som, enligt Ericsson åtminstone, ska kunna konkurrera med fiberoptik.

– De fasta och de mobila näten smälter samman och i 5g-tekniken blir det ingen skillnad mellan fast och mobilt. Det gör att drömmen om ”the last mile” över wireless blir verklighet nu, säger Ulf Ewaldsson.

LÄS MER: Ekholm ökar innehavet ytterligare i EricssonBörje Ekholm, tillträdande vd i Ericsson, köpte på måndagen ytterligare 400.000 depåbevis i Ericsson på New York-börsen, efter att i torsdags ha köpt 600.000 sådana instrument. Det framgår av Finansinspektionens insynsregister.

”Den sista trådlösa kilometern” han talar om är möjligheten att erbjuda bredbandslika förhållanden till platser dit fiberkablarna ännu inte nått. Ett exempel är i Bolidens gruva i Kankberg utanför Skellefteå, där tester med 5g sker sedan något år tillbaka.

Men för Ulf Ewaldsson är allt det här bara en del av Ericssons definition av 5g. En annan – och minst lika betydelsefull – är molnet.

Till vänster på vita tavlan har han ritat upp ”prylarnas värld”. Telefonen är sedan länge uppkopplad, liksom datorn och tv:n. Nu är det dags för alla andra prylar att ta det steget. Till höger samsas prylarna i olika datahallsmoln. Längst ned får en rektangel från höger till vänster representera datans transportväg. Därefter börjar det bli intressant.

Ett nytt större moln glider in i mitten. Ulf Ewaldssons namn på det är inte så spännande – ”distribuerad molninfrastruktur” – men idén som skymtar fram bakom det är desto mer exotisk.

– Det innebär att man i själva nätet kan ha en virtuell infrastruktur. En processor som inte vet vilken last som går på den, säger han.

LÄS MER: Stjernholm tankar Ericsson-aktierEricssons styrelseledamot Helena Stjernholm, och vd i Industrivärden, har köpt 20.000 B-aktier till kurs 44:15 kronor den 31 oktober, enligt Finansinspektionens insynsregister. Totalt köpte hon alltså för nära 0,9 miljoner kronor.

Med en sådan lösning blir särskild hårdvara för ett särskilt ändamål överflödig. Vi är vana vid att tänka på datorer som en enhet byggd av processorer, minnen och hårddiskar, förbundna av elektricitet och prydligt paketerade under ett chassi. Men Ericssons idé (en de förvisso inte är ensamma om) är att ta isär enheterna ner till dess komponenter och i stället låta dem kommunicera sinsemellan med hjälp av ljus.

– Tanken är att inget behöver verka tillsammans i en och samma låda. Centralprocessorer, minnen och hårddiskar blir individuella. Sedan förbinder vi dem med en buss, en typ av kabel, och skapar i praktiken ett enda optiskt nätverk, säger Jason Hoffman, molnchef på Ericsson, när vi talas vid några dagar senare.

– Titta på Ulfs illustration, transportboxen längst ned. De flesta transportnätverk är optiska, vilket passar bra om man ska göra datahallar helt optiska.

Hoffman tar ett exempel. En processor på ett centralt kretskort kan använda en hårddisk tre kilometer bort, men för användaren märks inte det geografiska avståndet. I förlängningen innebär det att virtuella applikationer och hela system kan flyttas till och köras i molnet.

– Om man är helt optisk kan man virtualisera allt. Precis allt, säger Jason Hoffman.

När vi tänker på molninfrastruktur i dag tänker vi ofta på de stora pjäserna: Google och Amazon, Microsoft och Apple. Vi tänker inte på de tiotusentals datahallar runt om i världen som också levererar it-system. Hos dem ser Ericsson en möjlighet. För vad händer om de kan bygga ett optiskt nätverk som kopplar samman Ericssons miljontals basstationer, med tiotusentals moderniserade datahallar och ett publikt moln?

– Då kan vi börja bygga kontrollsystem. Vi kan börja betrakta det på samma sätt som vi betraktar människans hjärt- och kärlsystem, säger Jason Hoffman.

Ett optiskt nätverk, virtualisering av system och ett kretslopp av data, det är alltså också 5g för Ericsson. Inte minst för att de krattar manegen för sakernas internet. De uppkopplade apparater Ulf Ewaldsson ritat till vänster blir inte smarta bara för att de är uppkopplade eller mäter saker med sensorer. De måste ge nya insikter också.

– Du vet, vi har byggt infrastruktur i nästan 200 länder, säger Hoffman.

– Men vad används den till i dag? Den används till mediekonsumtion. Den används för att ta selfies. Men vi tänker så här: Vad skulle hända om vi började skicka data från flera triljoner enheter uppströms i stället? Och vad skulle hända om vi kan ta beslut utifrån den datan och förändra beteendet hos den sak datan kom från?

LÄS MER: Ericssons nya vd Börje Ekholm: ”Det kommer att vara tufft”Börje Ekholm vill inte kalla Ericsson ett telekombolag. Som självutnämnd tekniknörd har han nu, 53 år gammal, fått sitt drömjobb.

Ericsson och deras konkurrenter utkämpar ett race just nu: att bli it-leverantören för systemen och plattformarna som ska hantera den datan, att göra applikationerna som ger insikterna om den datan. Företagen som i sin tur köper it-systemen behöver inte investera i hårdvara utan kan beställa efter behov: on demand och à la carte. Ulf Ewaldsson noterar att det markerar ett kulturellt skifte där Ericsson inte längre är så hårt knuten till operatörerna.

– Det här, säger han och nickar mot den vita tavlan, är den ultimata infrastrukturen. Och som du ser är den operatörsoberoende. Det sägs att om det går dåligt för operatörerna så går det dåligt för Ericsson. Kanske det, men det är inte säkert. Vi är leverantörer av infrastruktur in i ett sådant här system och det är upp till operatörerna vad de vill göra av detta.

När Ericsson aviserade att de skulle sparka uppemot 1 000 anställda inom sin svenska forskning och utveckling och ersätta dem med lika många nya tjänster var det ”den distribuerade molninfrastrukturen” som, åtminstone delvis, låg bakom det beslutet.

– Den omvandlingen vi står inför nu är lika stor som den vi gick igenom när växlarna digitaliserades på 70-talet. Jag ser framför mig en stor FoU-satsning i Sverige, som en av nyckeldelarna i det här. Jag vill skicka ut en kraftig signal till hela det svenska näringslivet och till universitet och högskolor att vi vill satsa här. Vi vill verkligen få gott stöd av duktiga och kunniga ingenjörer för att ta vårt erbjudande i den riktning jag precis beskrev.

Text: Peter Ottsjö