SEB ser besvärliga farthinder i återhämtningen

Den ekonomiska återhämtningen väntas fortsätta men samtidigt har läget förändrats till det sämre under hösten, där gamla problem dröjer sig kvar och nya har dykt upp, skriver SEB.
Svenska flaggan vajar med Strandvägen och Stockholm i bakgrunden. Foto: Fredrik Sandberg / TT

De globala tillväxtutsikterna är stabilt positiva och den höga inflationen alltjämt huvudsakligen övergående, skriver SEB sin Nordic Outlook-rapport. Dock möter tillväxten motvindar i form av en ansträngd produktionsapparat, kvarvarande störningar från pandemin och energiprischock. Den globala tillväxten justeras ned något till 5,7% för 2021 men ligger oförändrad på 4,4% för 2022.

”För närvarande pågår något av en dragkamp i världsekonomin. På den ena sidan har vi en stark efterfrågan, bra tillväxt och förbättrade arbetsmarknader. På den andra sidan finns en problemtyngd utbudssida, tydliga flaskhalsar och en inflationsbrasa som inte verkar ge sig i första taget. Dessutom ökar framförallt den europeiska smittspridningen igen”, skriver de i rapporten.

För svensk del ses svagare omvärldsefterfrågan, produktionsstörningar och stigande energipriser tillfälligt dämpa tillväxten. För 2022 dras prognosen ned till 3,6% från 3,9% medan den justeras upp 0,2 procentenheter till 2,5% för 2023.

Swedbank ser räntehöjning i sikte

Den höga inflationen och lönetrycket, väntas, tillsammans med det stigande resursutnyttjandet, tvinga centralbankerna i bland annat USA, Norge och Storbritannien att tidigarelägga sina räntehöjningar. Dock väntas ECB få möjlighet att avvakta då prisökningarna är koncentrerade till energi.

Även för svensk del har inflationen stigit kraftigt. Även om energipriser hittills varit den drivande kraften väntas stigande internationella priser på livsmedlen göra att KPIF exklusive energi gradvis stiger till 2,5% i mitten av 2022 för att sedan falla tillbaka nära målen vid slutet av året. Riksbanken väntas gå mot en stramare penningpolitik och genomföra en första räntehöjning under 2023.

”Vi väntar oss att Riksbanken i november lägger in en viss sannolikhet för en räntehöjning 2024 i sin bana. Därefter börjar man tydligare signalera en viss normalisering av penningpolitiken. Första steget är att minska balansräkningen; under 2023 tror vi att en första räntehöjning genomförs”, skriver de.