Riksgälden spår större överskott för staten

Riksgälden spår att statens betalningar kommer att visa ett överskott på 121 miljarder kronor 2019 och ett underskott på 19 miljarder kronor 2020.

Det skriver Riksgäldskontoret i ett pressmeddelande på tisdagen.

I sin senaste prognos i februari räknade Riksgälden med att statens betalningar skulle visa ett överskott på 40 miljarder kronor under 2019 och ett underskott på 30 miljarder kronor 2019.

Förändringen i år beror främst på Riksbankens beslut att minska valutareserven genom att återbetala lån till Riksgälden, vilket inte var känt vid det förra prognostillfället. Nästa års förändring förklaras av att Riksgälden nu antar ett mindre nettoutflöde av pengar som placerats på skattekonton.

”Det starkare budgetsaldot innebär att statens upplåningsbehov minskar jämfört med förra prognosen. Riksgälden behöver därmed inte höja emissionsvolymerna i statsobligationer och statsskuldväxlar nästa år som tidigare planerat”, skriver Riksgälden i prognosen.

Emissionsvolymen i statsobligationer ligger därmed kvar på 1,5 miljarder kronor per auktion, eller 30 miljarder kronor i årstakt, under såväl 2019 som 2020. I februari beräknade Riksgälden att emissionsvolymen 2020 skulle höjas till 40 miljarder kronor totalt, och till 2 miljarder kronor per auktionstillfälle.

Upplåningen i statsskuldväxlar beräknas bli 20 miljarder 2019 (20) och 30 miljarder 2020 (40).

Upplåningen i realobligationer beräknas bli 9 miljarder 2019 (9) och 9 miljarder 2020 (9).

Upplåningen i obligationer i utländsk valuta beräknas bli 19 miljarder 2019 (90) och 59 miljarder 2020 (56).

Prognosen baseras på att BNP-tillväxten blir 1,8 procent i år och 1,4 procent 2020. Arbetslösheten ökar från 6,5 procent 2019 till 6,7 procent 2020.

Statsskulden beräknas uppgå till 1.090 miljarder kronor (22 procent av BNP) 2019. 2020 väntas skulden uppgå till 1.089 miljarder kronor, vilket skulle motsvara 21 procent av BNP.

Inklusive vidareutlåning och förvaltningstillgångar beräknas statsskulden uppgå till 17 procent av BNP 2019 och 2020.

Riksgälden noterar att baserat på den aktuella prognosen väntas statsskulden enligt Maastrichtmåttet nå ner till skuldankaret på 35 procent redan i år.

Riksgälden antar i prognosen det kommer att genomföras ofinansierade finanspolitiska reformer för 15 miljarder kronor för 2020.

Antagandet om uttag från skattekontot 2020 har sänkts till 20 miljarder kronor, från 30 miljarder kronor i februariprognosen, mot bakgrund av förväntningarna om räntehöjningar från Riksbanken nu är betydligt lägre än i februari. Under 2019 antas placeringarna på skattekontot vara oförändrade.

Statens finansiella sparande antas uppgå till 0,9 procent av BNP 2019 och 0,5 procent 2020. ”Nedgången i sparandet under prognosperioden speglar den nedgång i konjunkturen som väntas”, skriver Riksgälden.

Riksgälden påpekar i rapporten att upplåningsplanen ännu inte har tagit hänsyn till det kommande uppdraget att ge ut en grön obligation. Efter att regeringen har presenterat uppdraget kommer Riksgälden att återkomma om hur utgivning av den gröna obligationen ska hanteras.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.